Aftonbladet – 28 augusti 1866, sida 3

:Jlättare för sig än man väntat, publicerar nu -I den officiella tidningen et dekret, som befaller provinsernas guvernörer att påskynda försäljningen af nationalegendomarne. KonI flikten med Chile kräfver nya penningoffer, och fregatten ?Concepcion? afsändes till förIstärkning af eskadern i Stilla Hafvet. ; ; TURKIET. I Alla underrättelser från Levanten bekräfta, latt oroligheterna på Kandia eller Kreta äro i tilltagande. Turkarne bereda sig att undertrycka resningen med vapenmakt och ha börjat fiendtligheter mot Kandia. Flera konsulatbyggnader, isynnerhet de svenska, nederländska och amerikanska ha blifvit skadade, hvilket haft till följd att nämnde sta ters konsuler nedlagt protester. Förenta Staternas konsul i Larraca har till och med hotat de turkiska myndigheterna dermed, att pahsärfartyg snart skulle komma från hans hemland. Alla kristna befolkningar i Turkiet och Grekland intressera sig för kandiernas öde och det torde falla sig svårt för Turkiet att stilla rörelsen, äfven om det beqvämar sig till att göra några eftergifter. I upproret deltaga omkring 25,000 personer; flera vigtiga positioner äro i insurgenternas händer, men ännu synas ej turkiska trupper till i någon betydligare mängd: NORD-AMERIKA. I Hamburgertidningar omtalas ett telegram från Newyork till Reuters Office, enligt, hvilket presidenten Johnson skall ha förklarat, att han icke vill erkävnå den franska blockaden af Matamoras. I förening med denna underrättelse, som, om den bekräftas, tydligen vore af stor betydelse, kan anföras, att flera fartyg utlupet ur Forenta Staternas hamnar med stora laddningar af vapen och ammunition: bestämda ät juaristerna. Uti statssekreterarens berättelse för den 1 Avg. angifves totalsumman af Förenta Staternas nationalskuld till 2,770,415,608 dollars (öfver åttatusen millioner riksdaler) den 1 Juni steg den till 2,799,979I,450 dollars och har således under loppet af Juni och Juli dagligen minskats med en half million. Skulden nådde sin största höjd i Åugusti 1565, och stassekreteraren mr Culloeh berättar, att sedan denba tid, således på ett år, ha 124,153,999 dollars blifvit afbetalda. Ått redan första året efter krigets slut en så stor summå kiunnat bli afbetald, kommer sig deraf, att presi denten så hastigt återförde alla de offentliga förvaltningedepartementernas utgifter till sådana de voro under fredstid. Följande utdrag ur listan öfver jrivatinkomsterna för år 1865 torde icke sakna sitt intresse. Den rikaste mannen inom Unionen är A. J. Stewart, köpman i NewYork, som uppgifver sin inkömst för år 1865 till 4,071,256 dollars (öfver 16 millioner rdr); i inkomstskatt betalte han 407,000 dollars (öfver en och en half million ror); Moses Taylor uppgifver sin inkomst till 339,412 dollars, W. P. Dodge i Newyork sin till 212.808 d., Paran Stevens, den bekante hotellegaren, 176,383 d., senatorn E. D. Morgan i Newyork 154,400 d, Gordon Bennet, egsren af tidningen Newyork Herald, 158,848 d., R. Bonner, egaren af tidningen Newyork Ledger 155,305 d., skådespelaren Edvin Booth (bror till Lincolns mördare) 21,050 d., 0: 8. V: MEXIKO. Ke sarinnen af Mexiko ämnade den 23:e lemna Paris. Hon har ej varit lycklig i sin beskickning. Vid det sista besök hon aflade hos kejsar Napoleon, beklagade denne att han ej kunde uppfylla hennes örskningar. Om det verkligen, som det förljudes, utrusfas krigsskepp i Brest — men här till och med talat om att de trupper som stå i begrepp att lemna Mexiko, skulle förstärkas — så är detta, menar Ind. B Ige?; ingalunda för att dermed stödja kejsar Maximilians vacklande tron, utan helt enkelt för att skydda alla franska undersåter mot de faror, som kunna uppstå för dem vid det mexikanska kejsardömets fall och vid kejsarens afresa. Hvad kesarinnan angår, ämnar hon icke vidare återvända till Mexiko. Äfven i ett bref från Paris till ?Times? för den 21 dennes bekräftas hvad när blifvit:sagdt om kejsarinnan Charlotte. Det berättas deruti, att Napoleon skall ha bedt en af sina ministrar, (förmodligen Drouyn de Lhuys) att hitta på något medel att hjelpa kejsar Maximilian ur hans pinsamma ställning, men att denne förklarat sig ur stånd dertill. Man antager att kejsarinnan Charlotte skall uppehålla sig i Rom till dess hennes gemål anländer till Europa, hvarefter de sannolikt begifva sig till sin vackra egendom Miramare. Ett österrikiskt krigsfortyg skall redan ligga färdigt vid Vera. Cruz. För öfrigt meddelas från Mexiko, att Santa Anna åter ämnar uppträda på den politiska skådeplatsen. Han har erbjudit f. d. presidenten Juarez att ställa sig till hans disposition men har blifvit afvisad, emedan hans härvaro i Mexiko endast skulle gifva anledning till ny oenighet bland republikanerne. Aso Rättegångsoch Polissaker.