Aftonbladet – 25 augusti 1866, sida 2

EIndustriutställningen. XX. HKarter. Bland de talrika föremilen vid industriutställningen finnas ock ganska många sartor från alla fyra i utsiällnivgen deiiagande länderna. De hafva dock biitvit utda i spridd ordning och äro al it taga reda på. Bland malmstufier och jernbultar ser man en skogskarta öfver ett jernbruk, från hvilket en del af jernvasorna blifvit utställda. Bland sägstockar elkar från Finland ser man en karta illgången i Finland, och flertor utställda såsom prof på gravering eller skönskrifning, målning eller ervisningsmateriel. Derjemte tinnas dock från alla länder stora kartsamlingar rdvade hvar för sig. Slumpen har fogat , alt en stor svensk kartsamling blifvit utställd under en samling af på garne upphängda tapeter, med hvilka några uppväggkartor tyckes vilja täfla. I sjeliva anordningen linnes dock ingenting ait klandra, ty den hade svärligen kunnat göras ennorlunda, men visst är att den förigt af det hela, och ganöärtjenstfulla kartor kunva vid ett bett förbigås. Vi vilja här i korthet mnämna dä igaste och bör svenska. Af laga skifteskartor hafva vi blow seit ett exemplar, och dessa kartor äro dock af vida större direkt nytta för vårt lands materiella utveckling och förkofrsn än alla andra kartverk tillsammanstagna. Vi sakna här de två kartor af komnmussionslandimätaren V. Dahlgren, som utställdes och belönades i London ogh som visade ett skifteslags utseenie före och efter lega skiftet. Den utställda laga skifteskartan öfver ÖfverSöderby af vice kommission-landimätaren 0. v. Sydow visar en re och vacker skifteslä g, men är såsom ensam utställd af föga iutreese, enär inga jemförelser med andra skifteskartor kupna göras. I tekniskt afseende visar den en tydbg och ärgläggning, vid hvilken dock för mycken effekt blifvit anlagd på berg och mossar, hvilkas urskiljande från annan skogsmark ör ef vida mindre vigt än urskiljandet af olika egoslag. Deremot äro konturteckvingen och figurernas pumereing svega och otydliga. Skifteslöggningen är genom breda färglinier åskådligare frumställd än gom vanligen är händelsen på laga skifteskertor, och detta är onekligen en stor förtjenst, enär skiftesläggningen är det enda ändamäl, hvariör kartun uppräts Rabrik, kringskrifniog och ramar 10 tilltagna 1 allt för stora dimensioner och äro alltför granna. Planoch profilkartor öfver vattensjuka och frostbildande trakter inom Gefleborgs län, på bekoslnad af länets landsting genom bushållui ällskapets försorg upprättade af L. E. Åbrman och G. Lilljehö Dylika karlverk borde upprättas i hvarje län, synnerligust der en stor del af landimäteripersonalen är utan arbete och således inom kort tid kunde afslvta dylika stora och tidsödande arbeten. De förevarande kartorna äro särdeles vackra, tydliga och enkla. Vid profilernas uppritning har i anscende till de stora längderna en mycket liten längdskala måst användas. Enligt en vanlig regel, gallande nästan som lag, har höjdskalan tagits tio gånger så stor som längdskalan. Derigenom har höjdskalan blifvit för Jiten, för att kunna äskädliggöra de små relativa lutningar som förefinnas i kärr och vaitensjuka trakter och hvilka kanske fordrat att höjdskalan tagits hundra gåoger sä stor som längåskalsp. Det vackra och stora kartverket skulle hafva vunnit mycket i tydlighet och intresse, om det hliivit follständigadt med en s. k. generalkarta eller öfversigtskarta å ett blad, utvisande alla de undersökta trakternas inbördes läge och storlek. Hr Åhrmanr, som förut inlagt mycken förtjenst säsom fortsättere af sin lärares, dåvarande förste landtmätaren Widmerks geografiskt ekonomiska kartarbeten, för. ägrades tyvärr ett hegärdt anslag för upprättande af en karta öfver Dalarne, och vi fiona nu med nöje, att han derefter i förevarande arbete fått ett annat fält för sin gagnande verksamhet. Skogskarta öfver Carlsdahls bruk, sammandragen af kommissionslandtmätaren Otto Romell. Kartan redogör för ena skogshushällningsplan och viser på ett ändamålsenlist och tydligt sätt såväl skogens nuvarande tillständ som ock de vidsträckta och dyrbara åtgärderna för skogssädd och plantering, hvilka förskaffat egaren en vältörtjent bronsmedalj. Dessa åtgärder hafva,