Aftonbladet – 24 augusti 1866, sida 2

8 för ?mindre hederlig vandel? ; biskop:n Throndbjem, Bugge, beskylles för att ha förnedrat sig att agera hofnarr? vid prins redriks tafel, o. s. v. I denna stil, sällan tan en smula förtal, äro dagbokens flesta arakteristiker hållna och måste således, om e ock innehålla åtskilliga faktiska drag, i Ila händelser begagnas med mycken förigtighet. Pavelgs lefnad tillhör första afdelningen f vår frihets historia — den period, som äsentligen upptages af bemödanden alt rdna landets inre ekonomiska och politiska örhållanden, samt värna det mot de ingrepp, om ett par gånger hotade de konstitutioella grundsatserna, men som endrägtigt ch kraftigt tillbakavisades. Tiden intill mkring 1830 företer ingen egentlig parti öndring, och först efter nämnda år kunde örhållandena sägas hafva så konsolidera! ig, att man fick tid och anledning att dela ig i olika läger. Då inträdde en brytning, vilken isynnerhet visade sig i de litterära örhållandena. Den norska litteraturen had: dittills väsentligen varit en efterklang af de .oner, som anslagits under samlifvet mec Danmark, och det var först Velhavens och Vergelands uppträdande samt den år 183: utbrytande striden rörande den förstnämnde: polemiska dikt Norges Deemring?, son öppnade väg för en både mera idå:altig och nationel litterär rörelse. Jag skall kan ske vid ett annat tillfälle tillåta mig at återkomma till detta ämne; denna gång va det blott min afsigt att antyda, hvilken be tydelse denna tidpunkt eger i Norges nyast historia, och derjemte fästa uppmärksamhe ten på ett verk, som snart framlägges fö offentligheten och som gjort den ifråga varande brytningen med dess följder til föremål för en uttömmande behandling Det är en biografisk-kritisk skildring a skalden Henrik Vergelands lif och verk samhet, författad af Hartvig Lassen, samm man som man har att tacka för den stor upplagan af Vergelands samlade skrifter oc) som i detta ämne är specialist.