Aftonbladet – 24 augusti 1866, sida 2

STOCKHOLM den 24 Aug. !Y uf Pp Bref från Norge. : (Från Aftonbladets korrespondent.) el Kristiania den 00 Augusti. jå Sedan de forskningar i vårt fäderneslands d äldsta historia intill föreningen med Dan-!3 mark, hvilka så godt som utesiutende sysh selsatte den s. k. norska historiska skolaust koryfer, numera synas vara, om ej afslu-O9! tade, så dock tillsvidere afbrutna, har upp-v märksamheten företrädesvis vändt sig tilllft en seduvare period af vär historia, tiden förD föreningen med Danmark, samt derjemtesl på de sednaste åren börjat riktas på detls: sistförflutna halfseklet. Det har nemligenm visat sig, alt man ej borde dröja ailtför länge att åtminstone samla och ordna maje terialerna till en historisk framställning af vår nya oafhängighets första årtionden; flere episoder är det redan nu temligen svårt att få full klarhet om, och man känner att ejd få aktstycken, som skulle kastat Jjus öfver u personer och händelser från tiden omedel JA bart efter 1814, gått oäterkalleligt förlorade. Att den slutliga domen om män, som TJ stå oss i tiden så nära, ej ännu fallit och tj ej på länge kommer att uttalas, säger sigd sjelft; men de aktstycken, på hvilka en sed5! nare generation skall kunna grunda sin dom, är det redan nu ej för tidigt att vara be-le täckt att samla i största möjliga skala, ft Lksom det naturligtvis redan nu låter sig! göra att affatta skildringar af vissa perso-4q ner eller episoder af mindre omfång. a De sednaste åren ha skänkt oss ett jem-l1 förelsevis ej ringa antal förarbeten till Norf ges historia sedan 1814. Bland större ar-t beten kan nämnas A. Fayes med anledning af halfhundraårsfesten 1864 utgifna ?Norgelp i 18147; bland de många mindre, biografi-s ska framställningarne vill jag blott anföra lo prof. L. K. Daas förträffliga ?E. M. Falsen, Y et Bidrag til Norges Konstitutions Historie?, samt bland monografier M. Birketands om 5 Selskabet for Norges Vel i 1809—1829.7 In En Källskrift för det första ärtiondets hi-!b storia efter 1814 få vi i de dåvarande stor-u thingens förhandlingar, till hvilkas utgifvande statsmedel för några år sedan beviljades, och hvilka nu utkomma redigerade q af riksarkivarien M. Birkeland. Visserligen d har detta intressanta arbete ännu ej vunnit if den allmänva epridning, hvartill dess inre värde likaväl som dess samvetsgranna redakd tion berättiga detsamma; för ett är sedanl, uppgick sålunda subskribenternas antal ejlo till hundra, och jag tviflar, att det växtld synnerligen sedan då. Men så mycket mer ) eftersökt kommer det att blifva, i den mån! afståndet från den skildrade perioden, och i dermed äfven behofvet af ett verkligt histo; riskt studium af dess bändelser och karak-c ter tilltaga. I Med mesta intresset skall naturligtvis all. t tid den större allmänheten kasta sig öfver i de historiska skildringar, som ej låta sigls nöja med att teckna tilldragelsernas stora ls politiska konturer och deras allmänna so-l) ciala innehåll, utan fylla dem med små drag !s af mera individuell artoch förflytta publiken, S från åskådareplatsen, bakom kulisserna på c verldsteatern. Det är detta som alltid gjort ; memoirelitteraturen till en så omtyckt täs-t ning och som nu också hos oss på dagord ningen uppfört eu författare, hvilken ej,l vare sig som stilist eller som politiker, egent; ligen kan sägas innehafva någon hög rang, l, men hvilkens okonstlade dagboksantecknin1 gar från vår sjelfständighetsperiods första l! i J i; 4 1 är göra ett på grun. af de många detal-l: jerna ganska lifligt och instruktivt intryck. Jag syftar på Claus Pavels, död som biskop i Bergens stift 1822, under åren 1805—181 anställd i Kristiania, der han hade tillfälle komma i beröriog med de flesta personer, som den tiden spelade en roll, och der han med samvetsgrann omsorg upptecknade alla de små drag från det politiska och sällskap-, liga lifvet, hvartill han blef vittne, de in-l: tryck, han mottog af de särskilda handlande personer, med hvilka han kom i beröring, och stundom äfven de sqvallerhistorier omw hög och låg, som cirkulerade i Norges då ej synnerligen storstadsartade hufvudstad. Denne mans dagboksantcckningar hade tillika med ett sjellbiografiskt utkast gått il! arf till hans dotterson, den genom sitt quasi nationella skådespel ?Til Steters? på sin tid ! namnkunnig blifna C. P. Riis, hvilken i flera år med mycken ihärdighet bemödade sig att få sin morfaders papper offentliggjorda. Sedan flera stycken blifvit aftryckta ! i t:dningar och tidskrifter, lyckades han finna en förläggare för sjelfoiografien och en del af dagboken, och i dessa dagar har omsider utkommit första häftet af den återstående delen, under titel ?Claus Pavelss Dagbogs-Optegnelser 1815 —1816, udgivne af C. P. Riis. Vår historiska memoirelitteratur inskrän-: ker sig i sjelfva verket till Jakob Aalls: Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815; men Aall bodde fjerran från hufvudstaden på sitt ståtliga herresäte Nees jernverk vid Arendal och hade således ej tillfälle — om han för öfrigt haft lust dertill — att samla de tusentals små-anek-! doter och medisancer, som läsaren vintarl. sig i ett band memoirer och som också, använda med vederbörlig kritik, meddela dessa ett visst värde, äfven när uppteckna-, ren ej förstått att inordna dem såsom or-l, namenter i en större historisk konstruktion. ; Af sådana smådrag finns i Pavelss dag-l; böcker tillräckligt. Knappt gifves en endal. man bland dem, Kristiania på den tidenl: samlat inom sina råmärken, som ej presen-l; j teras för läsaren i en eller annan betecknande situation eller med ett karakteristiskt yttrande på läpparne. En framstående plats i det nu utkomna häftet intager ståthållaren Essen, hvilkens första sammanträffande med Pavels ej synes ha intagit den sistnämnde till hans fördel, liksom också hans hustru får sitta emellan — Grevinden, der saa ud og teede sig som en simpel Borgerkone og ingenlunde som en fiffig Grosserermadame, endnu mindre som en Frue, hvis Mand Kronprindsen kalder mon eousin; hun var tarveligt kledt, lagde et Stykke Ved i Kakelovnen, da hun kom ud fra Spis or. ir oo TN