Aftonbladet – 22 augusti 1866, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Lägret vid Chålons bar blifvit upplöst, och säledes förfalla alla de rykten, som varit i omlopp om betydelsen af denna truppammandragning i år. Kejsaren har varit förhindrad att begifva sig dit, såsom han eljest brukat efter sin vistelse i Viehy. Utan att vara oroande nödgar dock hans helsotillstånd honom till mycken försigtighet. I elfva dagar har han nästan icke alls befattat sig med tegeringsärendena och rar endast genom kejsarinnan kommunicerat med sina ministrar. Men den 17 på aftonen visade han sig i vagn på Longechampsfältet och i Boulognerskogen, för att göra slut på den oro, som börjat sprida sig bland all mänheten. Doktorerna Nelaton och Royer lära ha förklarat, att kejsaren redan i denna vecka skall kunna återtaga sitt vanliga lefnadssätt. Prins Napoleon, som nylig: n afreste till sin egendom Prangins i Schweiz, återkom till Paris den 17 d:s. Det påstås af somliga, att prinsen blifvit hemkallad af kejsaren; andra deremot tro sig veta, att prinsen sjelf önskat aflägga ett besök hos kejsaren. TYSKLAND. Preussiska deputeradekammaren, hvars närmaste uppgift är alt aflåta en adress till svar på det kungliga trontalet, öfversvämmas af adressförsleger från dess enskilda ledamöter. Hvarje deputerad synes utarbeta ett förslag på egen hand, och några hafva gjort sig den möden att utarbeta två, det ena sådant edressen egentligen borde vara, det andra ant alt det ken hafva någon utsigt till t icke förkastes. Af denna massa hafva emellertid endast åtta, hvilket antal redan är vackert nog, blifvit hänvisade till vederbörlist utskotts behandling. Kölnische Zei tung och andra tidningar beklaga detta mång skrifveri och uttrycka den farhåga att kammaren skall behöfva längre tid för att få en adress till stånd än preussiska folket i vapen? behöfde för att öfvervinna en af Europas största militärmonarkier. Det hela yues besanna ordspråket, att der tre tyskar vo församlade, der äro fyra olika meningar representerade. Det visar sig numera att staden Frankfurt skulle förlorat sin ejelfständighet äfven om Österrike segrat. I början af Juni, då de tycka förbundssiaterna ännu kunde välja mellan Österrike och Preussen, förfrågade sig nersligen Frankfurtersenaten hos Osterrike, om detta ville garantera stadens sjelfständighet, men fick derpå ett nekande svar. Des tyckes eom Österrike haft i sinnet att införlifva staden med konungariket Baiern. Den tyska stormeskt, som regerades af furstinnan Karolina af Gieiz, furstendömet Renes äldre linie, berömd genom sina fejder med redaktören af skäm tidnin: en Kladderadatseh, es nu ha blifvit utstruken ur sta. Hela landet blef nemligen den usti besatt ar 2 kompanier preussiskt . som i all fredlighet befriade reusarmen (hela 60 man) från bördan att 4 våpen. Helso:illståndet i Berlin har under Juli månad varit så dåligt, att antalet af döde, (oberäknadt de 2549 personer som under månadens lopp aflidit i koleran) öfverstigit de föddes med omkring 1000. Med afseende å koleran har det åter viset sg att många flera sjukdomsfall inträffa på måndagarne än öfriga dagar i veckan. Sannolikt beror detta förhållande derpå att mången för ett mindre ordentligt lefeadssätt på söndagen. En Pressburgertidning säger att ingenting förargar österrikerns så mycket som preussarnes f ;rsmädliga böflighet. Reqvisitionerna ärr alltid affattade i den höfligaste form, t. ex. ?Ni torde måhända vara af den godheten att ställa 100 st. kreatur till vår disposition, icke sannt?? eller ?Vi anmoda er vänligast att lemna oss alla de hästar som finnas på er egendom; vi-äro öfvertygade