Aftonbladet – 18 augusti 1866, sida 3

AVE USES IUESEIRv LEE JAngbåtsfarten från Stcokholm under de sednaro åren. (Ur Tidskrift i Sjöväsendet.) Frågan, huruvida ångbåtsfarten från Stockhelm under de sednare ären tilleller aftagit, torde vara svår att med tillförlitlighet besvara. Å ena sidan hafva åtskilliga äldre fartyg blifvit af nyare undanträngda och andra i följd af jernvägarnes inflytande måst afbryta sina gamla turer, men å andra sidan har genom införandet af mera bränslebesparande maskiner det blifvit möjligt att I med ångbåt besörja forslingen äfsen af sådana varor, hvilka ej kunna tåla annat än n ytterst låg frakt. Derigenom hafva under de sednare åren nya ält för ång våtars verksamhet öppnats och rörelsen å dem utvecklat sig hastigare och mera än man väntat. Utan att göra sig ekyldig till för stort misstag, torde man derföre kunna antaga, att ångbåtsröreisen snarare till än aftagit, ehuru de kapitaler, som äro i ångfartyg nedlagda, äro på olika sätt fördelade mot förrÅngbåtsrörelsen på Norrland intager utan jemtörelse främsta rummet; den ofantliga trävarurörelsen i Norrland har betydligt ökat de norra orternas behof; de numera billiga frakterna och de snabba resorna föranleda köpmännen att endast nödfallsvis anlita seglande fartyg för sin tillförsel; detta, jemte de stora afstånden som göra att resor landvägen ej komma i fråga så länge sjöfarten är öppen, har framkallat en rörelse, om : vars liflighet man svärligen kan göra sig ett begrepp utan att ha haft tillfälle att från Stockholms kaj betrakta densamma. AÅlstrad, som den är, genom de norrländska skogarne, skall denna rörelse sannolikt oförminskad fortgå tills dessa försvunnit, eller, man vore vid betraktandet af den mängd dryckesvaror som ingår i den norrländska varuskeppningen från BStockholm, snarare frestad att säga — förrunnit; dessa fat och leglar lemna isanning en tydlig förklaring öfver orsaken hvarföre Nor: land, i trots af de stora summor som ditströmma, förblir lika fattigt som förr. r 1863 sysselsattes å orterna norr om BStre:holm ej mindre än 18 ångfartyg af från 35 till 160 hästars kraft, hvilkas sammanlagda värde uppgick till omkring 22 millioner riksdaler. Sammanlagda hästkraften för alla fartygen var 1660 och antalet passagerare, som de enligt besigtoingsbetyg Made rättighet att föra, 6681. Beloppet af frakten, som dessa fartyg inseglat, är, då detta skrifves, ej möjligt att med säkerhet nppgifva, men torde kunna anslås till en million rdr. Än vanskligare vore försöket att göra en sannolikhetsberäkning öfver behållningen af deras verksamhet, då fartygens förmåga i detta hänseende är mycket olika. För att visa hur olika denna förmåga kan vara och hur mycket sednare tiders förbättringar i ångmaskineriet bidragit till besparing af ångfartygets största utgifts; ost — bränslet, torde följande uppgifter om tvenne af de större på Norrland gående ångfartygen, hvilkas lastdryghet är ungefärligen lika, ej sakna intresse. Det ena, ett skofvelfartyg, bygdt för omkring 8 år sedan, kostade färdigt 300,000 rdr och bränner 38 å 40 kubikfot etenkol i timmen; det andra, ett propellerfartyg, kostade 165,000 rdr och dess kolåtgång är 17 å 18 kubikfot i timmen. Lägger man härtill, att ett propellerfartyg, då det är lastadt, förlorar längt mindre af sin hastighet än ett skofvelfartyg, så inses lätt hur högst olika förmågan att lemna behållning mäste vara hos dessa tvenne fartyg. I sammanhang härmed kan nämnas, att rederiet för ångfartyget Dana kasserat fartygets gamla maskiner och låtit insätta nya, med beräkning att besparmgen af bränsle och vinsten i lastutrymme snart skall ersätta kostnaden för denna förändring. Angsluparne och de halfdäckade smärre ångfartygen intaga numera ett ej ovigtigt rum bland Stockholms ångbätsflotta. Åt hvilket håll af Stockholms omgifningar man vänder sig, märkes inflytandet af deras verksamhet. Förr, då dyrheien att komma till och från landet gjorde, att endast mera förmögna personer kunde bestå sig ett landtställe, var dessas antal äfven inskränkt; nu sedan hvarje vik och hvarje brygga flera gånger om dagen a af ångslupar, som för billigt pris fortskaffa ej allenast personer, utan äfven hushållets förnödenheter ända till bref, och tidningar, äro långt flera familjer i tillfälle att utbyta hufvudstadens qvalm mot en friskare luft, och följden häraf har blifvit att landtställenas antal långsåt stränderna närmast staden år från år ökas, så att på sina ställen, såsom vid Skurusund och Edsviken, de snart sagdt bilda en gata, hvars farbana är vattoet. Det växande antalet landtställen återverkar på ångsluparnes rörelse, så att ställen finnas, dit ångslupslägenhet gifves ej mindre än 4 gånger i timmen. År 1865 undergingo 53 dylika fartyg besigtning, och man torde således kunna antaga att 48 å 50 voro i verksamhet inom Stockholm och dess närmaste omgifningar. Af redan nämnda orsaker har det blifvit bjligt att under de sed stadse ERE zz