Aftonbladet – 18 augusti 1866, sida 3

flicka nödiga föreskrifter för att hon skulle kunna vaka hos mrs Osborne Hamley, och bad derpå Molly gå till sängs genast. Då hon invände att det dock vore hennes skyldighet att vara uppe och vaka öfver den sjukas sillsyn, svarade han: Nej, Molly! Inser du icke huru mycket mindre besvär den käre gamla squiren skulle göra oss alla, om han blott ville lyda goda råd. . Genom att öfyerlemna sig åt sorgen. ökar han den blott. Han har dock en ursäkt i sin olycka, man förlåter gerna sorgen och olyckan, allting. Men du kommer nog att för den vä: maste framtiden behöfva alla dina krafter; spara dem derföre och gå nu till hvila. Det är för närvarande din första pligt. Jag skulle önska att jag lika säkert kunde visa andra deras skyldigheter. Hvarföre skulle jag låta Roger så der fara till verldens ända? Han skail nog säga detsamma, stackars gosse! Har jag sagt dig att Cyntia istörsta hast farit till London, til onkel Kirkpatrick? Jag förmodar detta besök skall göra samma nytta som den projekterade guvernantsplatsen i Ryssland.? Men jog är viss på att det var, hennes allvar att söka en sådan, pappa.? Ja, ja, den gången åtminstone. Jag tviflar ej på att hences ord då voro uppriktiga. Men hufvudsaken var ått komma från Holliogford och allt det obehag hennes uppförande der skulle ådraga henne, och ett besök hos ouvkel Kirkpatrick skall dertill vara verksammare och angenämare än vistelsen i Nischnei-Nowgorods ispelatser. Han bade lyckats att gitlva Mollys kärleksförklaring en ny riktning, hvilket just varit hans afsigt. Molly kunde ej låta bli att komma ihåg mr Henderson, hans frieri och de många sedermera framkastade vinkarne om hans ihärdiga tillgifvenhet. Och