Aftonbladet – 18 augusti 1866, sida 3

Wilanderska gaslampan. Om dessa lampor, af hvilka 330 numera blifvit afbragta i hufvudstaden i stället för de gamla argandska oljelamporna i de af lägsnare trakter, dit man ännu icke ledt gas, meddela vi efter Posttidningen följande: I vår tid, då upptäckter och uppfinningar dag ligen göras på industriens vidsträckta område, är det svårt, ja! omöjligt, att bland den mängd, som förekommer, på förhand afgöra, hvilka som kunna vara af verkligt värde; ty ofta har det visat sig, att de, som lofvat mest, hållit minst, och tvärtom. Sedan den lampa, öfverskriften angifver, nu börjat att allmännare antagas till begagnande och säledes bestått erfarenhetens prof, torde några underrättelser om dess beskaf. fenhet icke blifva ovälkomna. Af ålder har man till bränsle och lyse begag. nat produkterna af de samtidigt existerande lefvande organismerna, växter och djur; först på sednare tider har menniskan lärt sig att anlita de ofantliga förråd af ämnen, tjenliga för samma ändamål, som naturen under otaliga sekler pro: ducerat, samlat och magasinerat i jordens innandöme. Sådana äro, bland andra, stenkol, brunkol, petroleum m. fl. Fabriksindustrien har hufvudsakligast stenkolen att tacka för sin storartade tillvaro och hade dem: förutan icke kunnat komma till sin nuvarande höjd; ty om ock hälften af den nu för näringsoch beklädnadsämnen odlade jorden användts till skogsproduktion, så hade produkten ändock blifvit otillräcklig att ersätta stenkolen. Samma inverkan, som stenkolen såsom bränsle haft på industrien, kommer petroleum att såsom lysämne utöfva på henne; ty likasom stenkolen till stor del utträngt veden som bränsle, så är petroleum på väg att uttränga de vegetabiliska och animaliska fetten såsom lysämne, Historien kan under ingen föregående period framvisa en så stor, hastig och genomgripande revolution i någon af industriens grenar, som den nu pågående inom lysämneras område. Upptäckten af de ofantliga lagren af petroleum i Norra Amerika är den närmaste orsaken härtill; men då det erfordrades trenne sekler för stenkolen att komma till herraväldet, har petroleum gjort det på mindre än ett decennium! — Den förnämsta af petrolei produkter, fotogån, äfven kerosene kallad, är redan spridd öfver hela den civiliserade verlden, och konsumtionen deraf kan under år 1865 uppskattas till iver 100 millioner kannor. Men utom fotogån innehåller petroleum flera andra ämnen, som kunna blifva af stort värde, såsom parafin, hvaraf ljus tillverkas, åtskilliga mer eller mindre tjocka oljor, användbara till smörjning och dylikt, samt slutligen en mycket flygtig, lätt antändlig vätska, som måste atskiljas från fotogånen, för att fyra honom användbar på de vanliga lamporna. enna flygtiga vätska, vanligen kallad petroleumbenzin eiler petroleum-naphta, har hittills haft en mycket inskränkt användning och derför vid raffinaderi uti Amerika sällan tillvaratagits. Den förnämsta af Nordamerikas tekniska tidskrifter, The Scientific American n:r 25 för den 16 Juni 1866, pag. 412, andra spalten, säger bland annat i en artikel om petroleum: Till slut får jag anmärka, att kerosene är den värdefullaste af petrolei destillationsprodukter, och att benzin och naphta, ehuru värderika kemiska agentier, stå mycket lågt i pris, emedan mera tillverkas än som åtgår i marknaden. Det lider intet tvifvel, att så snart en allmännare använd: ning wpptäckes för dessa ämnen, t. ex. en enkel lampa, på hvilken de utan fara kunna användas som lysämne, skola de genast stiga i pris och få ARR ASA TRE G SEA