Aftonbladet – 17 augusti 1866, sida 3

Komite-utlåtande om utmätningsväsende. Till följd af vid 4:de sllmänna lendtstats mötet erhållet uppdrag hafva särskilda ko miterade afgifvit följande: Yttrande angående utmätningsväsendets ord. nande i öfverensstämmelse med nutidens fordringar.? Det finnes otvifvelaktigt icke någon del a administrationen der, i förhållande till sakens stora vigt och det betydliga arisvär, som hvilai å tjenstemännen, författningarne hafva den otyd Fgndr och följaktligen lemna ett så betydligt spelrum för olika tolkningar som uti den ifråga varande, och der för vinnande af klara och be. stämda rättsförhållanden reformer följaktligen äro så af högsta behof påkallade. Ingen kan derom ega en fullständigare, ofta dyrköpt, erfarenhet än de, hvilka det åligger att härätinnan vara lagens verkställare, nemligen underexekutorerna, hvadan en af dem allmänt uttryckt epinion otvifvelaktigt måste hos dem det vederbör vinna afseende. Att de hithörande frågornas invecklade beskaffenhet uppställer betydliga svårigheter, för upprättande af ett tillfredsställande förslag hafva komiterade, ju mera de sökt intränga i ämnet, nogsamt erfarit, hvadan deras ärbete i flera hänseenden lärer finnas mindre fullständigt. Såsom ett uppslag till diskussion och derur framgående närmare utredning torde det dock kunna tjena, Då, enligt komiterades uppfattning, det erhållna uppdraget endast afser utredning af förhållandena emellan underexekutor, fordringsegare och förlenär samt skyldigheter och rättigheter i förhållande till hvarandra, komma komiterade också att uteslutande hålla sig inom de gränser, som af denna uppfattning utstakas, alltså vid allt, hvad som kan ifrågakomma vid samt från och med aflemnandet till verkställighet af utslag eller annan handling hvarpå utmätningsåtgärd lagligen kan följa intills slutredovisning afgifvits. 1:o. Genom kongl. förordningarne den 18 December 1823 och den 23 Augusti 1851 finnes stadgadt att utmätning å konungens befallningshafvandes utslag må, utan hinder af deremot anförda besvär, genast följa, med rättighet för den sökande, att det utmätta godset mot full borgen lyfta. Härutaf följer att den i 1 mom. af kongl. förordningen den 21 Mars 1835 exekutor ålagde skyldighet, att då lösegendom i mät tages verkställa försäljning deraf, icke ifrågakommer förr än utslagåt vunnit laga kraft. Öm alltså fordringsegaren icke anmäler sig för lyftning af utmätt lösegendom eller derest så sker icke gitter ställa godkänd borgen, kan utsöknin-. gens bringande till slut på obestämd tid fördröjas, derigenom att fordringsegaren uraktlåter fullgöra sin i 9 kap. 1 utsökningsbalken bestämda skyldighet att tillställa vederparten afskrift af utslaget. Ett sådant förhållande invegklar onödigtvis atmätningsätgärderna och nödgar exekutor att kanske åratal balancera utmätningsmål i sitt diarium. Till förekommande häraf borde det positiva stadgande finnas, att utmätning å konungens oefallningshafvandes utslag icke må ske förr än en bestyrkt afskrift såväl deraf som af besvärsränvisningen blifvit gäldenären tillställd, samt att följaktligen sådant skall vara fullgjordt förr in utslaget till underexekutor aflemnas, eller, om sådant anses mindre lämpligt, åtminstone itmätningssökande hafva ovilkari ig skyldighet, att vid utslagets aflemnande låta en bestyrkt afkrift deraf åtfölja för att, som kongl. kungörelen den 23 Augusti 1851 bestämmer, genom exetutors försorg tillställas gäldenären. Komiterade anse sig härvid icke böra lemna anmärkt att konungens befallningshafvande i n del län med pppfattande af det oundgängliga ehofvet utaf en sådan skyldighet för fördringsgäpe, Jm ofvån är antydd, 1 sina utslag lemna len föreskrift, att utmätning icke får ske förr in gäldenären fått del af utslaget. ,2:0, Då gäldenär icke kan hafva skyidighet iqvidera en på skuldsedel, eller annan af honom tfärdad förbindelse grundad skuld med mindre etta fordringsbevis till honom återställes, bör åsom orilkoriig skyldighet, utan hvars uppfylande, exekutor icke må utslag till verkställighet