Aftonbladet – 16 augusti 1866, sida 2

FERVRYSD VE 2I8VD VCEERITRES ja TCIRe VIL Maskinerna. (Forts.) Den lilla bergborrningsmaskinen, n:r 413, är icke tyngre än att den kan flyttas af en enda arbetare dit der den skall användas, och behöfver ej mer än en man till sin skötsel, men ger 250 kraftfulla borrhugg i minuten och gör till följd häraf samma tjenst, som minst 8 man med deras borr och släggor. Den arbetar genom samma verkningsmedel som de stora bergborrningsmaskinerna i tunneln under Mont-Cenis emellan Italien och Schweiz; den har belönats med silfvermedaljen, och är konstruerad af hr O. Bergström vid Persberg i Wermland. Midtemot den blåsmaskiov, som håller den i gång, ses en ritning deröfver af hr OC. Bergström, elev vid teknologiska institutet. På i visst hänseende liknande verkningssätt med bergborrningsmaskinen beror den under n:r 424 i gång befintliga och med bronsmedalj utmärkta lufthammare, som hrr Lindahl Runer i Gefle utställt; den arbetar med samma lätt afpassade slag som en ånghammare, men utan behof af ängpanna, och kan drifvas af hvad slags motor som helst. Straxt öster om lufthammaren arbetar med stor hastighet n:r 493, en klippmaskin eller vertikal spikhammare, med tryckfjedrar af ask. Den är konstruerad af prof. C. A. Ångström, förfärdigad vid Köpings mekaniska verkstad, utställd af hr O. G. Hallström derstädes och belönad med hedersdiplom. Med bronsmedalj har utmärkts en i rörelse befintlig maskin för hyfling på sitt ställe af slidplaner till lokomotiver, en liten lätt fyttbar samt enkelt och ändamålsenligt konstruerad arbetsmaskin, af hr Th. Hvasser i Gefle och arbetad med stor fulländning. Huru väl den sjelf arbetar, ses af ett slidplan som den här håller på att polera. Bland flera maskiner från Arboga gjuteri och mekaniska verkstads bolag förekommer -en vertikal sågmaskin i verksamhet; den har blifvit, under namn af rundsåg, n:r 457, uppförd i katalogen. ill man se en verklig rundsåg arbeta, så måste man följa den stora axelledningen önda till vestra gafveln af transseptet; man befinner sig der i norska maskinafdelningen, och varseblir en med n:r 168 märkt cirkelsåg ifrån Oddern es mekaniska verkstad vid Christiansand, som skär läkter, medan stockar skäras af en stor vertikal sågmaskin, u:r 167, utställd från Myrens mekaniska verkstad af hrr J. A. Jensen och Dahl i Kristiania. Dessa norska sågmaskiner hafva dels belönats med silfvermedaljer, dels med hedersdiplom, och äro de enda i rörelse befintliga, bland de många maskiner och redskap ifrån Norge, Danmark, Finland och Sverge, som fått sin, plats i transseptets vestra flygel. tervänder man från denna flygel till den östra, för att närmare skärskåda de hvilande maskinerna derstädes, så faller främst i ögat den präktiga jernhyflingsmaskin, som under n:r 462 finnes utställd af hrr J. C. Bolinder i Stockholm. Den utmärker sig icke blott genom den felfria gjutningen at sina kolossala beståndsdelar och deras fulländade bearbetning, utan äfven genom väsentliga förbättringar i konstruktionen, som tillåter hyfling af vidsträckta arbetsstycken icke allenast på längden utan äfven på tvären, medan arbetsstycket får ligga qvar orubbadt, och åt hvars ytor sålunda kan gitvas matematisk noggrannhet. Denna maskin har belönats med bronsmedalj. Samma belöning har tillfallit hr J. Lamm i Stockholm för en här, under n:r 504, utställd mindre jernhyflingsmaskin, och äfven för en jernsvarfningsmaskin. Med hedersdiplom har utmärkts n:r 456, en klackjernstillverkningsmaskin, på hvilken man ser åtskilliga bland dess ganska väl arbetade alster utlagda. Den är utställd af hr E. G. Andersson, skomakaregesäll i Stockholm. När vi tillägga n:r 615, en med hedersdiplom belönad och på mindre vanligt sätt konstruerad potatisqvarn, från hr C. J. F. Ljunggrens gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad, worde vi ha omnämnt alla de maskiner i östra flygeln af södra transseptet, som varit i röre!se der, erhållit belöning, eller annars utmärkt sig genom någonting mindre vanligt i sammansättningen eller utförandet. Det ligger någonting betecknande i första anblicken af hvad man varseblifver vid inträdet i expositionspalatseti: frumför sig och omkring sig ser mn blott maskiner och hör blott bullret af dem deribland, som äro i rörelse; man tycker sig stiga in i en ofantlig mekanisk verkstad. Maskiner upp fylla hela det vidlyftiga ingångsannexet till höger och venster och en läng sträcka framåt i palatsets midtskepp; de undanskymma nästan allt annat, och deras sammanställning här tycks likasom antyda att den utställning, som här visar sig, är företrädesvis en skandinavisk — ctt uttryck af ett ibland de mest remensamma anlagen hos nordboerna — af den kombinatoriska fintligheten, framför allt i mekanik, — detta slägtdrag, som de ega gemensamt med nordamerikanarne, eller ssarare som dessa fört med sig till andra sidan om verldshafvet, såsom ett arf genom sin till en så stor delll nordeuropeiska härkomst. BSorlet af arbets-l maskinerna i transeptets östra flygel lederg emellertid den inträdandes uppmärksamhet ( gevast åt detta håll; först efteråt vinnerl( sinnet ledighet nog att märka hvad som vid le inträdet står rakt framför åskådaren. An-e E l t i nars skulle blicken ovilkorligt drogas ditåt och fjettras af det mest storartade och genom sin konstruktion och det fulländade utförandet märkvärdigaste maskineriet ibland alla: det med mn:r 444 tecknadeli RISET ANAR LENA. RR sörjdt; hon är utländska och torde gernals vilja vända åter till sitt land och sin släot.)k