glömt och squiren aldrig tänkt på, nemli gen huru man skulle underrätta den stac kars unga enkan om sin förlust. Ett bre från henne hade redan ankommit till de postkontor, dit hon förr adresserat sin: meddelanden, men derom visste man na turligtvis ingenting vid Hamley Hall. Ja, man måste underrätta henne on detta, sade mr Gibson. Det måste manX, svarade hans dotter men huru?4 Btt par dagars väntan skadar ej4, sad han, liksom angelägen att så länge son möjligt få uppskjuta lösningen af denne kinkiga fråga. Det skall oroa henne, stac kars liten, och hon skall göra sig alla möj liga sorgliga föreställningar — och det bli ett slags förberedelse på den smärtsamme underrättelsen. Men den måste dock till sluts meddelas henne, sade Molly. ; Ja visst. Om du skulle skrifva till henne att han är illa sjuk? Gör det, men icke förrän i morgon. Jag förmodar att de brukat dagligen skrifva till hvarandra och nu ha tre dagar förgått utan något bref. Du får säga henne huru du fick veta hennes giftermål och alltsammans, och att jag anser honom mycket sjuk, i stor fara, om du så vill, och dagen derpå skrifver du och säger att han är död. Det är ej värdt att plåga squiren med detta. Efter begrafningen skall jag ändå tala med honom om barnet. Hon skall visst aldrig vilja skiljas från gossen, sade Molly bestämdt. Bah! Innan jag sett henne kan jag insenting säga derom, svarade doktorn. Somliga mödrar skulle ej göra några svårigheter alls. Barnet kommer ju i goda händer och för henne sjelf blir rikligen