Aftonbladet – 14 augusti 1866, sida 3

Några frågor med afsoende på riksdagsmannavalen. Till Redaktionen af Aftonbladet. Sedan Aftonbladet för den 4 Augusti lemnat en tolkning af den nya riksdagsordningen i vissa delar, hvarom meningarne varit olika, skulle det vara särdeles gagnande om äfven öfver andra, som förefalla tvetydiga, lemnades en närmare förklaring. Bland sådana nämnes hu stadgandet i S 14, att valrätt tillkommer den som ?för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till taxefingsvärde, ej understigande 6000 rdr?. Skall detta så förstås, att hvar och en som, på grund af aftal för en tid af minst fem år, vid valtillfället innchar jordbruksarrende af nyssnämnde beskaffenhet, är valberättigad, äfven om t. ex. arrendet upphörer den 14 Mars året derpå, eller är meningen den, att för valrätt fordras arrende af sådan fastighet under minst fem år efter valtillfället? 16 att valen förrättas inför domhafvanden medelst elektorer, som utses på det sätt att för hvarje kommun väljes en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af ett tusen. Om nu emellertid en kommun är delad, så att den hörer till två eller flera domsagor, huru bör då förhållas? Får hvarje del af sådan kommun sända, till valet inom den domsaga hvartill den hörer, det antal elektorer, hvartill folkmängden berättigar, eller skall hela kommunens valrätts utöfvas på ett ställe och i sådant fall inom hvilken domsaga? Att om sättet för valen af elektorer, huruvida de böra ske öppe: eller med slutna sedlar ingenstädes finnes något bestämdt.