Aftonbladet – 11 augusti 1866, sida 2

STOCKHOLM den 11 Aug. Industriutställningen. VI. Maskinerna. Bland maskinerna grupperar expositionska talogen de med dem närbeslägtade eller fögt mer än till namnet åtskilda verktygen, red skaperna, instrumenterna, apparaterna, mec mera dylikt, och erbjudes derigenom en öfver blick öfver de här utställda industriella produk. tionsmedlens hela ena hälft, den mekaniska. Med katalogen i hand kan sakkännaren der före utan svårighet samordna i sin föreställ. ning och jemföra hvad som hör tillhopa huru åtskildt i afseende på platsen det fö öfrigt må träffas inom expositionspalatse och dess område. Teknologiens stränga sy. stematik tilltalar emellertid föga den stora mängden af expositionsbesökande, som i allmänhet saknar tid och tålamod att från ett föremål begifva sig bort till uppletande af det närmast befryndade på ett helt an. nat håll, och att under vandringen åsidosätta allt hvad som icke hör dit, utan må. ste gås förbi på vägen. Hvad allmänheten fordrar, är en kort och någorlunda lättfatt lig förklaring öfver det som omedelbart fal. Jer i ögonen; denna fordran är också hvad vi skulle önska att hör kunna gå till mötes, för såvidt som det kan ske utan tillhjelp af figurer. Ur en sådan synpunkt kunna vi börja vår öfversigt redan utanför expositionspalatset; innan man hunnit dit kan man få se dithörande maskinerier i rörelse. Till och med på timmar, då expositionen för dagen hunnit afslutas och palatset stängas, eller emellan kl. 7 och 9 på aftnarne, och endast då, inbjudes man af en varmluftmaskins bekanta larm att vid södra ändan af Skeppsholmsbron, i grannskapet af högvakten derstädes, taga i betraktande en i full gång befintlig lokomobil, ett exemplar af de flere sådana, som annars finnas att i hvilande skick beskåda i nordöstra hörnet af expositionspalatsets södra transsept, under n:r 443 och 463, och som hitsändts ifrån Forsbacka bruk vid Gefle, under namn af kaloriklokomobiler efter hr C. Cavallins patent. Hvad som är synligt af dess inre tycks icke af.ika från den konstruktion, som varmluftmaskinens verldsberömde uppfinnare, kapten John Ericsson, fastställt för dessa enkla motorer; men i afseende på de yttre delarnes anordning har hr Cavallin lyckats att betydligt inskränka maskinens omfång, och derigenom gjort den lämpligare för det för tillfället aisodda ändamäålet att tjena till lokomobil, d. v. s. vara lätt flyttbar. Den kan till följd häraf med beqvämlighet användas för att på skilda ställen hålla i gång allahanda arbetsmaskiner åt landthushållningen, skogsafverkningen och hemslöjderna. Frånvaron af ångpanna och det för en sådan oafvisliga behofvet af maskinist förordar härvid detta slags motorer, den ringa bränsleåtgången och egenskapen af kalorifer oberäknade. De öfriga utanför expositionspalatset i rörelse befintliga maskinerna ha fått sin plats i ett envåningshus vid Östra Trädgårdsgatan, midtemot östra gafveln af palatsets södra transsept, och kunna här ses i verksamhet. Det är två ånglokomobiler n:r 445 och 446, hvardera om tio hästkrafter, och begge belönade med expositionens silfvermedaljer. Den ena är ett praktstycke i sitt slag, af hr Th. Munktell i Eskilstuna, den andra har hitsändts ifrån en bekant maskinverkstad vid Trollhättan, af hrr Nydqvist och Holm derstädes. Begge användas ömsevis för det vigtiga ändamålet att inom expositionspalatset hålla i gång en del af de der utställda arbetsmaskinerna. Medelst sina maskinremmar stå de i förbindelse med ett ofvanom dem på husets tak befintligt hjul, och detta hjuls rörelse fortplantas vidare till ett annat bjul, som ses sno i brådskande fart omkring högt uppe på östra gafveln af södra transseptet. Anstalten för rörelsens fortledning emellan de begge hjulen, öfver satan och palatsgården, är äfven ett expositionsföremål, en ny uppfinning, som förtjenar att särskildt je 1 betraktande. Man har nemligen för icke längesedan i Tyskland gjort det rönet, att rotationsrörelser låta utan särdeles kraftförlust fortplanta sig, på ganska betydliga afstånd, med tillhjelp af erntrådslinor, hvilka icke, likt maskinremmar eller snören, behöfva spännas, utan kunna fritt, i vanliga katenariska bugter, och indå förflytta rörelsen, med föga eller ingen valkning öfver hjultingarnes omkrets. Röet har utrikes redan hunnit tillgodogöras lerestädes, och nu finner man detta nya ransmissionsmedel försökt äfven här med ästa framgång. Ett par till utseendet ganka smala ståltrådslinor ses hänga tvärsöfer Östra Trädgårdsgatan och gården emelan de begge hjulen; i sjelfva verket är det lott en enda, men ändlös som ett svarfjulssnöre eller en maskinrem, och hängande ä ledigt, att-hon litet emellanåt gungar unTT a a