Aftonbladet – 10 augusti 1866, sida 3

betsordning och stadgar, i afseende å val. att de skola med slutna sedlar verkställa: samt lottning skilja em-llan dem, som er hållit lika röstetal; och då, på grund häraf. någon icke lärer kunna eller vilja sätta : tvifvel, att landstingen lagligen kunna be: stämma röstberäkningssättet, allenast omröstningen förblir sluten och det lottas emellan dem, som erhålla lika röstetal, — tager insändaren sig friheten framställa följande förslag till valsätt af ledamöter till riksdagens första kammare: Hvarje landstingsman uppskrifver på en valsedel lika många namn, som riksdagsmän skola utses, i den ordning han föredrager den ena framför den andra. Samtlige valsedlarne numereras. Antalet af riksdagsmän, fördeladt i det af landstingsmän, utgör den qvot, som skall afgöra valet. De röstsedlar läggas tillsammans, på hvilka samma namn anföres först, och så snart det har förekommit först så ofta, att det uppnått den bestäm7a qvoten, förklaras den så nämnda vald. Derefter fortsättes uppläsningen af återstäende sedlarne och derpå de redan genomgångna — å hvilka det först stående namnet nu är utstruket — hvarvid, om redan valds namn förekommer i första rummet, det närmast i ordningen stående betraktas såsom hade det stått främst på valsedeln. På enahanda sätt fortgår valet tills samtlige valsedlarne genomgåtts eller fullt antal representanter erhållits; men skulle sistnämnde mål icke vara vunnet, utses de, som närmast uppnått den bestämda qvoten, dock ingen, som ej fått minst half qvot. Är valet ej ens på detta sätt afgjordt, bestämmer enkel pluralitet valets utgång efter förnyad uppläsning af samtliga valsedlarne, och den, hvilkens namn förekommer först och ej redan är utsedd, förklaras vald. Detta valsätt, begagnadt för utseende af riksrådet i Danmark, bör blifva ett noggrannt uttryck af samtlige de väljandes vilja samt tillse att ingen mera betydande delaf de väljande skall blifva utan målsman för sina åsigter; och att intet parti, intet enstaka intresse skall kunna beherrska valen, utan dessa blifva ett troget uttryck af samtlige de väljandes verkliga åsigter. Will—d.