Aftonbladet – 8 augusti 1866, sida 3

Article Image
Men om regeringen likväl under flera år skö statens hushållning utan denna lagliga grund, skedde detta efter samvetsgrann pröfning oc Jet pligttrogen öfvertygelse, att en fortfarande orc l ilnad förvaltning, uppfyllandet af lagliga föl gn I bindelser mot statens embetsmän och fordrings de legare, armåns och statsinstitutionernas uppehål er lande utgjorde lika många frågor om statens ex; ort I stens, samt att regeringens förfarande derför ble tI en af de oafvisliga nödvändigheter, som en rege SfI ring i landets eget intresse icke kan eller får un d, I dandraga sig. Jag hoppas att de sednaste till la I dragelserna skola bidraga att åvägabringa de ri I nödvändiga öfverensstämmelsen så till vida at n min regering utan svårighet skall erhålla der se I decharge för sin budgetlösa förvaltning, som be 08 I gäres af representationen, och att den hittillsva ta I rande konflikten så mycket säkrare skall för all tid biläggas, som man kan vänta att fosterlan dets politiska ställning skall medföra en utvidg ving af statens gränser och upprättandet af er förbundsarmå under Preussens ledning, hvarför kostnaderna skola rättvist fördelas på alla för . bundsmedlemmar. lil De motioner, som erfordras med afseende på 1I inkallandet af förbundsstaternas representationer. 1 skola ofördröjligen blifva landtdagen förelagde. f), Mina herrar! Likasom jag känner, kännen I I hela landet vigten af detta ögonblick. Måtte för I synen lika nåderikt hägna Preussen i framtiden, Jsom under den närmast förflutna tiden, Så styre r I Gud! It) Knappt ha fiendtligheterna i Tyskland r blifvit afbrutsa, förrän den iore tvedrägten med förnyad styrka börjat uppblossa. OUpa positionspartiet i Preussen jemte den syds I tyska demokratien ha tagit till sin lösen: a lIngen delning af Tyskland efter Mainlinien ; hela Tyskland måste förenas till ett rike! 1) Talrika folkmöten äro påtänkta för attpro testera mot Mainlinien. Dertill kommer I den jäsarde oron och missnöjet i flera af Ide nordtyska länderna, som skola införlifvas med Preussen. Denna antipreussiska stämning tyckes vara allmänt utbredd i Han-Ivover, der magistraten som bekant anhållit rbos konung Georg att han måtte afsäga sig t:onen till förmån för sin son, för att der igepom möjligen bevara landets sjelfstänGghet. Från Celle heter det att den par tikularistiska agilationen mot parlamentsvalen är i tilltsgande -och att adeln samt embetsmannaklassen ämna afhålla sig från ållt deltagande i valen, emedan dessa äro oförenliga med konungarikets grundlag. Lä förstärkta den 30 Avgusti, och Hannovers båda förnämsta tidningar ha blifvit konfiskerade emedan de meddelat ridderskapets tillgifvenhetsadress tll kung Georg. Preus Isiske civilguvernören Hardenberg i föreI ring med militärguvernören har tillkännaI gifvit samtliga polismyndigheter i landet -Jatt de blifva personligen ställde till ansvar Jenligt krigsartiklarne för hvarje upprorsförsök eller eljest inträffande oroligheter. De officiösa preussiska. organerna samt ;I Köln. Ztg. protestera deremot kraftigt mot Jallt utvidgande af Preussens makt söder om Mainlinien, så länge d ss välde i norra Tyskland ännu är problematiskt. Den sedInare uppmgnar isynnerhet ministeren att med all kraft utföra sina annexioner norr om Msin, men för närvarande icke låta förleda sig att gå vidare, då det endast är Preussens fiender som råda dertill. Preussens förhandlingar med sydstaterna skulle, enligt Nordd. Allg. Zeit., öppnas i Berlin så ort koningen återkommit. Hvad underhandlingarne med Baiern angår, så är det ett betydelsefullt faktum att preusIsiska trupperna under hertigens af Mecklepburg befäl nu ha besatt Nirnberg, så att för ögonblicket hela färstendömet BaiJreuth och den gamla riksstaden sjelf äro i Preussens händer, i alla händelser utgörande en värderik garanti för uppfyllandet af Preussens fordringar... Hurn. många röster som komma att uttala sig för att detta furGarnisonerna i Hannover och Celle blefvo stendöme, som ligger norr om Mainlinien och som i århundraden tillhört de hohenzollernska arfländerna och en sträcka af år läfven till Preussen, åter blir förenadt med Preussen, erfar man ännu ingenting bestämdt. — Att dömma häraf tyckes det som Preussen der skulle ämna medgifva allmän folkomröstning. Grefve Bismarcks på telegrafisk väg omtalade utnämning till hertig af Lauenburg förnekas i en korrespondens från Berlin till I Köln. Ztg. Det heter der att gretven säges skola erhålla en högre titel efter fredslutet, och att denna skulle bli Furst Bismarck, och i ke hertig af Louenbu:g, hvilken icke kan förlänas åt en minister, då konungen sjelf bär denna titel. Från Wien skrifves att general Benedek, som nyligen befann sig i Regensburg, fått befallning att, ntan att beröra Wien, begilva sig till Wiener Neustadt och anmäla sig hos generalfälltygmästaren baron Hauslab, som är ordförande i den undersökniögskomite, inför hvilken generalerna Clam Gallas, Henikstein och Krismanic blifvit instämda. Den förstnämnde är redan frikänd, Deras yttranden säges varit komprometterande för Benedek. — ITALIEN. De mellan Österrike och Italien ingångna derrättelse från Florens af den 31 Juli, fölatt hålla sina nuvarande ställningar besatta. vins skall genom en folkomröstning sjelf bestämma sitt öde. 4) I afseende på Tyrolen och Istrien skall det afgörande beslutet fattas under de blifvande fredsunderhandlingårne. Vietor Emanuel har börjat en rundresa genom Venetien. Den 31 Juli höll han sitt intåg i Rovigo, der staden om aftonen var illuminerad. Till Padua anlände han den 1:sta dennes. Befolkningen mottog honom med jubel. NORD-AMERIKA. Ett telegram från Newyork för den 1:sta dennes meddelar, att ett upplopp hade utbrutit i Neworleans och att man sett sig tvungen att proklamera belägrirgstillståndet. Lugnet är vu återstätdt. 31 svarta och 1 hvit omkommo. Antagonismen mellan slefimtresset och abolitiovismen förklarar tillräckligt denna tilldragelse. MEXIKO. Ett telegram har meddelat att kejsarinnan af Mexiko inskeppat:-sig till Europa. ÅCamlitidiot orfar man af Pan tanke?) att tl fredspreliminärerna innehålla, enligt en unjande bestämmelser: 1) Trupperna fortfara 2) Österrike afstår Venetien. 3) Denna pro-d.

8 augusti 1866, sida 3

Thumbnail