Aftonbladet – 7 augusti 1866, sida 2

entralparlamentet och blef endast genom )sterrikes energiska sträfvan åter insatt i in versamhet. Förbundsdagens hufvudsakiga bedrift under åren 1860—1864 var att enom förhållandet till Holstein blanda sig danska författningsstriden och styrelsen af ertigdömet Slesvig. Denna politik vann frigt understöd hos de flesta tyska småurstar, hvaraf några till och med voro faatiska slesvigholsteinare och fiender till Janmark. De tycktes vara blinda för att le genom att proklamera den starkares rätt Tyskland, inom kort sjelfva skulle bli ofer för en dylik politik. Fredrik VII:s död plef signalen till ett nylt kriz mot Dannark, hvari dock förbundet såsom sådant cke tilläts deltaga. Det fick tillstånd att n tid bortåt besätta Holstein, men blet lerpå åter utvisadt af Preussen. Sedan de re hertigdömena. blifvit afträdda till stornakterna, Österrike och Preussen, uppstod nart mellan dessa båda delegare en så oförnlig skiljaktighet i Ssigter, att ett krig olef oundvikligt. Flertalet af förbundets nedlemmar trädde på Österrikes sida och örklarade ett krig mellan förbundsmedlemnar rättsligen omöjligt, då förbundet var tiftadt uteslutande i fredligt ändamål. Re ultatet är bekant. Af de fordna sjelfstän. liga 35 förbundsstaterna komma tre eller yra att återstå; resten införlifvas med Preussen eller kommer i beroende ställning ill detsamma. Förbundsdagen tillhör snari nistorien, och sjelfva det tyska folket be. slagar knappast dess slut. I Augsburg skal nan till och med för några dagar sedan hs uanmodat dess återstående medlemmar, son vålla sina möten i hotellet ?Zum Mohren?. utt så snart som möjligt resa hem, emedar let eljest kunde falla preussarne in att be: ätta Augsburg och behandla denna stad på amma sätt som Frankfurt.