Aftonbladet – 30 juli 1866, sida 3

Skogsmötet. (Forts. fr. lördagsbl.) Tredje frågan: ?Hvilka anmärkningar kunna göras mot det på pröfning beroende förslaget till instruktion för skogsoch jägeristaten ? Föranledde en liflig diskussion. Hr Groth ansåg att afverkningsförslag ej borde årligen afgifvas, utan endast periodiskt under förutsättning af indelningsplaner med tioåriga perioder och att afverkningen vore lika för hvarje år af perioden. Hr Björkman erinrade, att ehuru, enligt detta förslag, årliga kubikmassan under hvarje period blefve bekant och således blott en gång för alla behöfde uppgifvas, likväl å skogar, der en detaljering af de särskilda virkesslagen vore nödvändig, ett årligt förslag erfordrades, då deremot å mindre skogar sådant ej vore nödvändigt. Hr Groth ansäg dylika förslag endast vara extra förslag, hvilka icke behöfdes hvarje år, hveremot hrr Sandblad, Wolff, och Wilke trodde, att en årlig revision af närmast föregående års afverkning borde ega rum. Hr Lidell fäste uppmärksamheten på skogsstyrelsens förslag, enligt hvi ket öfverjägmästarne skulle verkställa kontrollmätningar å de utaf de yngre tjenstemännen upp: mätta skogarne, hvilket arbete blefve tidsödande och obehöfligt. Hr Sandblad instämde deri, anmärkande att detta arbete ensamt skulle taga öfverjägmästarens tid helt och hållet i anspråk. Dessa tjenstemäns antal borde ökas. Hr Björkman ansåg kontroll i detta fall önsklig och behöflig, då man af de nyss examinerade, unga männen ej kunde vänta erforderligt omdöme, särdeles vid hushållsplaners upprättande, noggrannhet vid mätningen o. s. v. Dessutom behöfde den myndighet, som skulle granska dessa arbeten på papperet, ett slags attestatum af någon som sett den ifrågande SORG och ingen vore lämpligare att afgifva ett sådant yttrande än vederbörande öfverjägmästare. Hr De Broen trodde äfven att öfverjägmästaren skulle komma att allt för mycket öfverhopas af göromål genom det af skogsstyrelsen föreslagna stadgandet. Hr Li dell instämde i hr Sandblads yttrande att öfverjägmästarnes antal borde blifva större än skogsstyrelsen föreslagit, så framt man önskade att dessa tjenstemän skulle kunna fullgöra sina åligganden. Ordföranden, generaldirektör Ros lemnade åtskilliga upplysningar om huru styrelsen vid förslagets upprättande föreställt sig att kontrolleringen öfver yngre tjenstemän borde verkställas, och hr Björkman erinrade om det enkla sätt, hvarpå dessa kontroller, i enlighet med ordförandens meddelanden, komma att ske, visande att nämnde göromål skulle blifva mindre betungande för öfverjägmästarne än man förmodade, och att hvad de unga tjenstemännen anginge stadgandet just vore 1 deras intresse. Hr Lidell påpekade några omständigheter som föranledde honom att önska förändring uti 14, 15, 18, 20 och 21 SS. Han ansåg vidare kronojägarnes åligganden alltför lindriga samt att flera arbeten af dem borde kunna verkställas än förut. Diskussionen öfver fjerde frågan: ?Kan vid skogsredogörelsens och skogsstatens räkenskaper kalenderår utan olägenhet tillämpas i stället för det nu antagna räkenskapsåret, fördes mellan hrr Björkman, Groth, Sandblad, Wannqvist, Wall roth m. fl., och gjorde sig den åsigten gällande, att ehuru det nuvarande räkenskapsåret (från den 1 Juni till och med den sista Maj), med hänsyn till sjelfva skogsarbetets afslutande kunde anses lämpligt, vore likväl af åtskilliga skäl en förändring häruti önsklig. Femte frågan, rörande de grunder, på hvilka skogsstatens räkenskaper för vinnande af likformighet borde uppställas?, uppsköts för att behandlas i sammanhang med 19:de frågan, angående principerna för skogsindelningen. Sjette frågan, rörande de bestämmelser för skogshushållningen som böra fa i kontrakter om ar renden af kungsaårdar och andra allmänna hemman?, sjunde frågan: Huru skall belopret af husbehofsvirket bestämmas å utarrenderade allmänna hemman? och åttonde frågan, rörande ordnandet af skogsbevakningen å dylika hemman? behandlades i ett sammanhang. De som hufvudsakligen deltogo i den lifvade debatt; som härom uppstod, voro generaldirektören Ros samt hrr Björkman, Lidell, Groth, Sandblad, Sylvan och Fagerlin. Bland deltagarne i mötet märktes förste hofjägmästaren grefve C. M. Lewenhaupt, hofjägmästaren Ström, länsforstmästaren Collin från Tavastehus och forstmästaren Rosell från Wasa samt åtskilliga skogsförvaltare hos enskilda personer. (Forts.) Mötets förhandlingar, hvilka, såsom i inledningen till denna redogörelse förr blifvit omnämndt, började förliden torsdag, fortsattes fredagen och lördagen, då de afslutades, hvarefter samtliga l. deltagarne samlades till middag å Hasselbacken. Till denna voro generaldirektören Ros, grefve Levenhaupt och skogsstyrelsens sekreterare, jägmästaren Björkman, inbjudna. I går e. m. besågs industriexpositionen och sednare på aftonen hade generaldirektören Ros sexa å Blå Porten för deltagarne i mötet.