Aftonbladet – 30 juli 1866, sida 3

EKONOMISKT. Nya Dagligt Allehanda har under en följd af är predikat den sats, att de, som sysselsatt sig med jordbruk såsom näringsfång, eller med spekulationer uti fastighetsköp såsom medel att blifva rika utan synnerligt arbete, nu lida icke at egna misstag, utan af systemet?, sont man så beqvämt med ett gemensamt namn kallar allt hvad som är misshagligt, utan att göra sig mödan att närmare beteckna hvaruti Psystemet? består. Detta Dagligt Allehandas förfaringssätt bär redan nu önskade frukter i det afseendet, att alla de, som funnit beqvämare att skylla sina olyckor på lagstiftningen än att företaga en utredning af orsakerna till sitt iråkade betryck, nu belägra tidningsredaktionerna, för att få gifva sina känslor luft medelst insända artiklar. Redaktionen för Göteborgs Handelstidning här inrymt och besvarat en dylik artikel, hvara? vi här återgifva utdrag. Man kan knappt önska sig ett bättre specimen ut dylika artiklar, än den som Göteborgs Handelstidning ittvalt. Klagolåtar, beskyllningar, uppskof med all bevisning och hänvisningar till statsekonomiska skrifter, utan att ens. uppgifva hvilka, hvimia om hvarandra. Så skall diskussionen föras för att få en vigtig fråga utredd. Som redaktionen af Göteborgs Handelstidning besvarat sin insändare på ett tillfredsställande sätt och ej låtit förblinda sig af smicker eller anspelningar att Göteborgs Handelstidning skulle vara partisk i den om hanalade bank frågan, så inskränka vi ose att återgifva förberörda frågor och svar. Insändaren yttrar bland annat: Här är ej platsen att grundligt behandla bankfrågan. Större delen af tidningens prenumeranter skulle finna det tråkigt, bankaktieegare skulle för-arga sig deröfver och hvad er sjelf beträffar anse vi det vara öfverflödigt, ty antingen vill ni, som Aftonblads-författaren, ej lyssna till skäl och då tjena sådana till ingenting, eller också lyssnar ni till skäl, och i detta fall finnas sådana till öfverflöd emot vår banklag i alla moderna fördomsfria statsekonomers arbeten. Vårt råd är således att ni uppmärksamt genomläser dessa arbeten.? Vid genomläsandet af vår banklag skall ni finna en mängd förordningar och föreskrifter, som vi trotsa er att kunna motivera, många och tydliga spår af gammal rutin, fördom, ungefära antaganden och godtycke. Ni skulle på en hel hop frågor, som vi i detta afseende kunde göra er, endast kunna svara att någon regel måste finnas. Djupsinniga skäl för en vidlyftig reglementation! vår banklag skall ni ej finna tecken till något system eller någon princip; den är en på måfå ajord sammansättning af antaganden, som grunda sig på ingenting. Ni får väl medgifva att detta ej är sättet att stifta ett ideal till banklag. Och verkningarne af banklagen ! äro dessa goda? Nej, ett dåligt träd kan ej bära god frukt. Verkningarne äro sådana, att om ingen förändring vore att oppas. så skulle man ungefär kunna beräkna hvilket år Sverge blir moget för allmän ruin och politisk undergång.? Det skulle således vara svenskarnes meäfödda egenskaper, som är anledningen till att vi efter femtio års fred äro färdiga att gå från hus och gård samt att landet är sänkt i skuld öfver öro