Aftonbladet – 30 juli 1866, sida 3

Sp AR be OSS UTRIKES. ENGLAND. I öfverhuset afgaf lord Derby den 24 dennes en förklaring öfver sitt förhållande till franska regeringen efter hans tillträdande af utrikesministåren. Denna minister hade på kejsarens begäran gifvit Englands representanter i Berlin och Florens instruktion att handla hand i hand med franska regeringen, för att om möjligt åstadkomma ett vapenstilleständ och försöka komma ölverens om fredsvilkor. Om sättet för Venetiens afträdande hade ministeren icke uttalat någon mening; hennes enda syftemål hade varit att förhindra ytterligare blodsutgjutelse. Vapenstilleståndet hade icke blitvit antaget, och engelska;regeringen hade ej vidtagit några andra åtgärder, således hvarken framställt några förslag eller gifvit råd. Men sedermera hade man erfarit, att öfverenskommelse blifvit ingången om ett vapenstillestånd på 5 dagar samt fredspreliminärer, och derefter att äfven baron Ricasoli å italienska regeringens vägnar gått in på de föreslagna vilkoren. Samma dag sökte ministerens talare i båda husea rättfärdiga ; geringen i afseende å de i Hyde-Park förefallna oordningarne. I öfverhuset besvarade lord Derby en at lord Granville framställd fråga. Han beklagade tumultet och måste anmärka, att i en folkhop af 10,000 menniskor en politisk diskussion är en omöjlighet. Väl hade hufvuddeltagarne uppfört sig väl, och hvad som förefallit var att tillskrifva åtskilligt slödder, som aldrig brukar uteblifva i en folksamling. Regeringen hade vidtagit de åtgärder, som hon ansåg lämpligast. Ettanfall hade gjorts mot lordkanslerns hus, och äfven lord Derbys egen bostad hade mn jort ett besök kl. omkring 2 på morgonen. Han hoppades, att den anständiga delen af allmänheten skulle bjelpa regeringen att för hindra dylika tilldragelser. — Lord Granville medgaf, att dylika ofantligt stora folksamlingar endast voro fysiska demonstrationer, men erinrade öfverhuset om, att man förebrått den arbet nde klassen liknöjdhet i reformfrågan. Han medgaf, att dylika församlingar icke borde hållas i Hyde-Park och beklagade uppriktigt de sorgliga tilldragelser som förefallit. Ytterligare undersökningar voro nödvändiga, isynnerhet om användandet af militär. I underhuset föreföll en liflig diskussion om dessa händelser. Hr Ayrton menade, att på de sista åren en till antalet liten klass tyckts vilja göra anspråk på vissa platser för eget bruk. Så hände det, att då denna klass hade önskat en utvidgning af sin promenadplats, hade staketet vid HydePark genast tagits bort, på samma gång som en betydlig del af Hyde-Park hållits stängd för den stora allmänheten, emedan denna park var upplåten till promenadplats åt den fina verlden. Allt detta sågo de skattebetalande nogsamt, och de hade icke lust att betala ut penningar för en vise klass enskilda förlustelse. Folket har andel i parkerna såsom n allmän, till bestämda ända mål tjenande, egendom. Då ett anspråk härpå framställdes, skulle en försonlig proklamation ha gjort tillfyllest; i stället har en uppretande kungörelse blifvit uppslagen på parkens portar. England regerades ej med våld, och armån utgör der ingen del af regeringen. Talaren hoppades att regeringen icke skulle fortfara att förtrycka folket genom polis och soldater. — Walpole sökte försvara de vidtagna åtgärderna samt åberopade 1855 års händelser och den dåvarande liberala ministörens mått och steg, — Layard kallade regeringens åtgärder obetänkta och dåraktiga; de arbetande klasserna hade försökt på bästa sätt vederlägga den så ofta framkastade beskyllnirgen för likgiltighet i reformfrågan. — 9. Mill förklarade, att om folketicke egde rättighet att samlas i Pyde-Park, borde en sådan tillåtelse ha gifvits det. Men regeringen hade låtit leda sig af sin obenägenhet för alla politiska församlingar. — Disraeli yttrade, att underhuset endast erhållit ett prof på det slags rhetorik, som skulle ha användts på den ifrågavarande folksammankomsten. Han förnekade den bevekelsegrund, man tillskref regeringens handlingssätt. Efter hvad som förefallit, kan det icke vara något tvifvel underkastadt, att politiska eller religiösa demonstrationer icke böra få förekomma i Hyde Park. Det var en stadgad regel, att parker i stora städer ej fingo begagnas till