Aftonbladet – 28 juli 1866, sida 3

Article Image
9 UR FEL ATCDINLER f MABI Tyska krigsskådeplatsen. Sednaste officiella bulletin från krigsteaern i Sydtyskland är daterad den 23 denes och lyder sålunda: Sedan preussiska arnn lemnat Bränn, har den på alla vägar som den passerat, endast träffat på fiendt. iga kavalleripatruller, som dragit sig tillvaka så fort preussarne närmat sig. Fienlen har på många ställen förstört broarne öfver Thaya och March, men tyckes icke haft tillräcklig tid att göra det fullständigt. Med undantag af några jernvägsbroar ha illa andra förstörda öfvergångar kunnat återställas i farbart skick inom loppet af 24 immar. Lundenburg, den punkt der den ill Olmätz ledande jernbanan viker af från Brännbanan, var besatt af den till 10:de käen hörande brigaden Mondl, som uppkastat förskansningar till stadens försvar. Då :petsen af divisionen Horn den 15 på aftonen nalkades Göding på vägen mellan Lunlenburg och Olmätz, återvände ett från Olmiilz kommande bantåg med militär till fästngen, Några timmar derefter begaf sig origaden Mondl per jernväg söderut utan att försöka hålla Lundenburg. I Göding påträffades ett österrikiskt fältbageri jemte vetydliga magasiner. Om Ppreussarnes besättande af Lundenourg, vid Thaya på gränsen mellan Mähren och Nedre Österrike, samt knutpunkten för ernbanorna från Wien till Brinn och Olmitz, skrifves den 18 till Augsburger Allg. Aeitung: Stadens besättande eller rättare öfverrumpling egde rum i går på ett mycket pväntadt sätt. Sedan preussarne ryckt fram från Brinn mot Branowitz, andra stationen norrut från Lundenbu g på väg till Bränn, samt ockupationen af Hradisch, mellan Lundenburg och Prerau, blifvit ett faktum, förskansades bangården vid Lundenburg mot Saitz och Neudorf och anstalter vidtogos att befordra der befintliga kårer af nordarmen dels till Gänserndorf dels till Stockerau, äfvensom att föra lokomotiverna i säkerhet. Plötsligt rapporterades från den en fjerdingsväg från bangården belägna staden: Preussarne komma med en styrka af-flera tusen man. Österrikiska besättningen drog sig tilbaka mot Hohenau och vidare till Gänserndorf. Några lokomotiver gjordes väl hastigt obrukbara, men 11 stycken föllo dock i preussarnes händer. Dessa hade från Bra nowitz ölver Pohrlitz och från Znorym samt öfver Nicholsburg och genom parken vil Bisgrab ryckt in i staden, innan man hade någon aning derom på bangärden. Omedelbart derefter blef bangården besatt och förbindelsen med Briinn äterställd. Skyndsamt inryckte sedan hit preussiska armåns hufvudstyrka och högqvarteret från Brinn med konungen i spetsen. Slottet Nicholsburg, der konungen af Preussen bar sitt högqvarter, har läng tid tillhört furstinnan Dietrichstein, och eges nu af grefvinnan Mensdorft-Pouilly , österrikiska utrikesministerns gemål. I samma rum der konungen af Preussen nu bor, bodde äfven Napoleon I efter slaget vid Austerlitz den 9 December 1805 och drog derifrån in i Wien. Det är en storartad byggnad och erinrar om slottet i Heidelberg. Utsigten derifrån är utomordentligt vacker, men uppfarten mycket besvärlig. Slottsträdgården ligger högt öfver den omgifvande lilla sta den men likväl en vanlig tornhöjd under boningsrummen. Den 23 på aftonen skrifves från Frankfurt att divisionen Goeben fortsatt sin marsch söderut från Darmstadt, som det tros emot Stuttgart. I Hanau finnas för närvarande inga preussiska trupper qvar. General Manteuffels högqvarter skall vara i Miltenberg, och ha för afsigt att äfven marschera till Stuttgart. 7:de och 8:de förbundskårerna ha slutligen verkställt sin förening itrakten af Wiirtzburg. I Darmstadt ha preussarne försett sig med förplägniogs-, munderingsoch lasarettsbehof samt utskrifvit en kontribution af sex millioner gulden. Om rekognosceringsstriden vid Dermbach den 3 dennes meddelar Bayr. Zeitung följande berättelse: Efter utgången af öfverste Aldossers nattliga rekognoscering jemte på annan väg erhållna underrättelser mäste man antaga att baierska armån var mindre hotad i öster än i norr, och nödiga dispositioner vidtogos i öfverensstämmelse dermed — Infanteridivisionen Hartmanns hufvudstyrka besatte tidigt på morgonen den 3 dennes Rossdorf, och 5:te infanteriregementet drog till Rosa och Helmers, för att åstadkomma förbindelse mellan Rossdorf och avantgardet i Wernshausen, hvaröfver general Cella redan tagit befälet efter den sårade öfverste Aldosser. Under tiden hade äfven divisionen Zoller ryckt fram från Kolten Nordheim mot Dermbach, medan ivisionerna Stepban och Feder följde efter öfver Helsmershausen och Oberkatza. Generallöjtnant Zoller framsköt först en afdelning af 14:de regementet och 2:dra chavaux-legers-regementet mot Dermbach. Dessa funno Dermbach starkt besatt af preussare och led icke obetydligt af deras eld, hvarför .den likväl i bästa ordning drog sig tillbaka. Ännu samma dag blef 1:sta jägare bataljonen framskjuten mot Neidhartshausen; Zella och Diedorf besattes och en bataljon af 6:te infantersregementet jemte en afdelning kavalleri beordrades till Tann för att betrygga venstra flanken. En annan bataljon af samma re: gemente, som fått order att från Katze rycka fram öfver Rossdorf och Wiesenthal till Zella, stötte på fienden i Wiesenthal (sydvest om Ross dorf) , hvilket likväl, då en större styrka ryckte fram till understöd, utrymdes utan strid, hvarpå det åter besattes af en bataljon af 6:te regemen tet samt 6:te jägarbataljonen, medan 8:de infan. teribrigaden med en motsvarande kavallerioct artilleristyrka bivuakerade öfver natten vid Ross Idorf och 7:de infanteribrigaden med likartad understöd af de båda andra vapnen bivuakerad i och omkring Eckarts, Rosa, Schwarzbach, Hel mers och Hiämphershausen. Den 4 Juli klockan 9 på morgonen angrep: den i Zella stående afdelningen af divisioner Zoller af 3 fiendtliga bataljoner, hvilka fram ryckte från Föhlritz. I Zella kommenderade ma jor Dichtel, samt under honom kapten König Efter ett kraftfullt motstånd mot en tredubbe öfvermakt drog sig major Dichtel tillbaka till d l andra bataljonerna af hans division tramför Die Idorf. König försvarade hieltemodigt slottsträd I gården vid Zella och betäckte derigenom Dich dtels återtåg, tills han, hårdt ansatt af fienden

28 juli 1866, sida 3

Thumbnail