Aftonbladet – 26 juli 1866, sida 3

CInsändt.) Ett par erlnringar vid de båda expositionerna. Det intresse, med Hvilket allmänheten emottager 1.nderrättelserna om antalet besökande vid industriexposition.n, föranleder ins. att fästa vederbörandes pppmärksamhet på dessa uppgifters ofullständighet, så länge upplysningar saknas om antalet med fribil. jetter samt tidsbiljetter försedd personer som besöka denna exposition. id de stora verldsutställningarne har man icke, som ins. tror, undantagit dessa; och man har till och med beredt sig tillfälle att kunna vid hvad ögonblick som helst se, huru stort antal menniskor som för tillfället finnas i palatset. Denna brist vore, såsom det synes, lätt afhulpen, t. ex. genom på visst sätt färgade eller formade kulors eller märkens nedslöppande : biljettlådan; och då ensamt utställarnes antal lärer uppgå till 3 44000, hvilka fritt inlåtas, inses lätt buru ofullständiga de uppgifter som nu lemnas äro. En anmärkning, som enstämmigt upprepas af alla, är den stora brist på hviloplatser, som expositionspalatset företer. Den stora mängden af dem, som besöka utställningen, dröjer der i flera timmar, helst många skola snart resa från staden och således kanske ej mer än en eller två gånger få se expositionen. De blifva således i hög grad uttröttade; och större delen af det nöje och den nytta de kunde af sitt besök hemta, går för dem förlorad, emedan de icke äro i tillfälle att under tiden få sätta sig. I hela nedra salongen finnas nemligen blott några få — hela fyra, sävidt ins. kunnat se — soffor, hvilka naturligtvis nösten alltid äro upptagna; och på de öfriga gallerierna räknar man, utom vid musikläktaren och balkongfönstren, blott två bänkar af mycket primitiv beskaffenhet.. Såsom skäl till denna ändamålsvidriga sparsamhet har ins. hört uppifvas, dels att man vill förebygga längre esök, dels ock att man vill bereda schweizeriidkaren den förtjenst, som de besökandes trötthet kan inbringa, när de skulle nödgas hos honom söka hvil . Båda dessa skäl förefalla dock otroliga; och hvad det sednare beträffar, så är, i anseende till trängseln af freqventerande, bristen å hviloplatser i eschweizeriet ofta ganska stor, då äfven här antalet. stolar är mycket kneppt tillmätt. Då ifrågavarande vår första skanlinaviska utställning för öfrigt utmärker sig genom särdeles väl träffade anordningar, har ns., i anseende till. det snart förväntade besöket af en myckenhet personer, som ieke hafva råd att besöka expositionen flera gånser, trott sig böra framföra en verkligen ulmänt f.amställd anmärkning, hvilken vore ätt afhjelpt. Platser för stolars placerande saknas visserligen icke. En dylik, ehuru icke fullt lika stor sparamhet på hviloplatser förekommer å konstpositionen. Vid denna exposition beklagar nan sig för öfrigt äfven. öfver svårigheten tt återfinna de taflor som katalogen uppeger. Man förstår rätt väl, att dagern och ornes olika storlek i någon mån föranleler en sådan omkastning; men. det betviflas utt denna behöft i samma grad ega rum; ch framför allt anser man, att de vaktmätare, som dagligen promenera af och an i ummen, icke skulle sakna tid atttagareda å hvarest inom deras inskränkta lokaler de ärskilda, i katalogen numrerade -taflorna afva sin plats, Det torde icke vara en öferdrifven uppmärksamhet mot publiken, att e som betalat sitt inträde och köpt sin kaalog, för att njuta af de i den sednare uppagna styeken, älven blifva i tillfälle få se essa, hvilket nu ofta gränsar till det omöjga, då ingen kan upplysa, hvarest taflorna nas. Stundom heter det nu, att i kategen upptagna taflor icke anländt; men då lott ett ringa antal kataloger dagligen söls, vore det väl icke något öfvernaturligt rbete, att i dem som. tillhandahållas allänpheten, anmärka hvilka taflor. som ej fin8 ty i annat fall äro ju katalogerna miss. dande.