Aftonbladet – 26 juli 1866, sida 3

Bge O.a4c arnlllckaren, nvusa Komma Ira hessiska Odenwald och icke veta hvar der: regementen finnas och hvart de skola vänd lsig. Sedan de här låtit inqvartera och tral Itera sig, draga de gemenligea vidare ti Mosbach och Adelsheim. En Berlinkorrespondent till Folkets Av berättar från Stettin, att bland de i Cörli cernerade österrikiska fångarne utbrutit e uppror. En bataljon af 49:de regemente som skulle ha afgätt till Sachsen, afskicka des genast för att återställa lugnet blan orostiftarne. En korrespondet till Köln. Ztg meddela följande beskrifning om staden och fästnin gen Olmilz: Staden Olmitz är omgifve af regelmessiga fästvingsverk, hvilka ytter ligare förstärkas af öfverste v. Schok. Fäst ningen ligger i en lägländ trakt, som ge nomflytes af Marchfloden. Eburu på en sidan finnas höjder, äro de dock knappas så nära belägna att de kunna utgöra basi för ett bombardement eller en verksam el mot fästningen. Den befästade staden ä emellertid endast medelpunkten eller cita dellet i ett system af fästningar, som hel och hållet innesluta den och korsa sin elc mot alla approcher, så att en fiende ovil korligen måste bringa den till tystnad ge nom regelmessiga batterier, innan han kar angripa den egentliga fästningen. Dess: fästen äro uppförda af starkt murbruk, til större delen kasematterade och utanför be täckta af jordvallar. Det lär finnas någrs och trettio dylika; en armå kunde ligga trygg i dess närhet, om man blott kunde föda den; men icke vore det rådligt at: lemna Olmiätz utan en garnison af ätminstone en armekår, men med en sådan besättning skulle platsen bli af stor vigt, emedan den ligger bakom preussarnes kommunikation. med Schlesien och ännu förenar sterrike med Böhmen förmedelst fästningarne Königgrätz och Josefstadt. Allt eftersom preussarne avancera måste de maskera dessa platser äfvensom Theresienstadt. De måste lemna garnisoner i Prag, i Brinn och på flera ställen; visserligen måste äfven österrikarne dela sina krafter, för att besätta nämnde orter, men deras styrka försvagas likväl mindre deraf än preussarnes. Från Horsitz skrifves den 18 Juli till Bresl. Ztg: Koleran uppträder sedan i går äfven utom lasaretterna och med mycket hastigt förlopp. Några soldater af 27 regementet, som angrepos deraf, dogo efter 1 å 2 timmars sjukdom. Den myckna förtäringen af frukt gör ock sitt till att sprida sjukdomen, som tyvärr hotar de der befintliga sårade med nya faror. Och från Gitschin omtalas äfven att koleran visat sig samt att den s. k. lasarettsfebern utbrutit derstädes. Såsom sjuklighetens bäste bundsförvandt uppgifves det däliga och otillräckliga dricksvattnet, och såsom dess orsak de förfärliga miasnerna från slagfälten. De döda ha icke olifvit tillräckligt djupt begrafna, och hästkadavrens nedgräfning har tillgått på det sätt att man för dem gjort blott en grop så tor att den jemnt och rätt rymde kadavret amt deröfver skottat några skoflar jord. De sednaste dagarnes starka värme har påkyndat förvandlingen och alstrat förfärliga jestångor. I sina militära bref från krigsskådeplatsen ttrar Köln. Ztgs militärkorrespondent fölande: Det är bekant att det österrikiska olkskoleväsendet af ålder blifvit med afsigt örsummadt, och att e magyariska jemte nånga slaviska folkstammar, utur hvilka större lelen af kejserliga arm.s manskap är reryteradt, tyvärr ännu höra till de råaste ch andligen minst utbildade i hela Europa. len i följd af konskriptionen, flera folklassers befrielse från all militärpligt, tjentemännens mottaglighet för mutor samt tilåtelsen att för penningar köpa en mani sitt tälle, utgöres större delen af soldaterna af je fattigaste, råaste och mest obildade unga ersoner ur alla dessa i fråga om upplysing allt för mycket försummade folkstamnar. Man må derföre icke förundra sig öfer dessa soldaters stora okunnighet. Många taf dem känna knappt namnet på det reemente, dit de höra, eller på den kapten om har befälet öfver deras kompani; allt nnat är för dem doldt idjupt mörker. Till ch med af många tysktalande soldater får nan på de obetydligaste frågor, till hvilken rigad deras regemente hör, hvad deras årgeneral heter o. s. v., till svar att de cke veta det. Hvad som förr föreföll månen resande så obehagligt, att subalternjenstemän vid post-, jernbans-, finansoch poisväsendet c. egde en så ytterst ringa känedom om alla förhållanden, ofta på de nklaste frågor antingen icke alls kunde ge ågot besked eller åtminstone blott ett mycet oredigt, samt i fråga om bildning öfverufvad stodo så oändligt långt efter sina olleger i hela Nordtyskland, — detta är ågot som i ännu högre grad är händelsen om kejserliga armen. Likaså träffar man land de österrikiska fångarne rätt få underfficerare, som kunna läsa och skrifva, och vilka man kunde begagna till upprättande f listor m. m. På hvilken olika bildningsrad befinner sig ej preussiska armens unerofficerskår! Den som i allmänhet vill aställa en jemförelse mellan preussiska och sterrikiska soldaterkan mycket lätt finna den fantliga skilnaden mellan dem. Hvilken kedom af bildning, intelligens och sann igttrohet, grundande sig ej blott på mekask lydnad utan äfven på riktig sjelfkänneom, och dertill hvilken glödande patrio sm finner man ej hos det preussiska manapet! Huru väl gestaltar sig ej irent mitäriskt hänseende systemet af allmän värneigt, som kallar under vapen alla preussare tan undantag på rang och rikedom och ör krigstjenstan icke till en börda, från vilken den förmögne kan köpa sig fri för enningar och som derför egentligen träffar 2 fattigaste och mest obildade, utan till i hederssak för alla utan undantag. De preussiska fredspreliminärerna, som religga Österrike till antagande eller förastande, innehålla, enligt Indep. belge, ljande: Österrike utträder ur förbundet. yskland bildar för framtiden två särskilda ;yrbuod, af hvilka det nordtyska grupperar g omkring Preussen, som öfvertager ledingen af dessa staters stridskrafter, medan