Aftonbladet – 25 juli 1866, sida 3

Länsstyrelsernsae första årsväxtberättelser. Från Stora Kopparbergs län. Väderleken, som sistl. höst var torr och varm eller åtminstone blid, förutom under de först: dagarne af September, då stark frost egde rum. blef från medlet af Oktober ända till sistl. Fe bruari månad omvexlarde med snö, regn, köld och blid luft. Efter en ringa köld, så att vat tendragen i allmänhet endast med svag is be täcktes, föll under sistnämda månad snö i ovan Jig myckenhet, så att allmänna rörelsen i orten deraf länge hindrades. Under Mars månad vai en jemn köld rådande, men efter något regn med värme i början af April, smälte snömassorna, dock utan betydligare vattenflöden, till följd at vårens torra och kyliga luft, som fortfor intill slutet af Maj månad, hvarefter en ständigt blid väderlek och stundom stark värme omvexlat med en för årstiden mindre vanlig, ymnigare nederbörd. Höstsäd odlas i nordoch nordvestliga delarne af länet mindre allmänt och äfven föröfrigt i betydligt ringare mån än vårsäd. Råg utgör största delen af höstutsädet, och hvete odlas nästan endast i länets södra och sydostliga trakter. Under hösten förl. år skadad dels af torka och dels af mask, var hösteäden då i allmänhet tunn och mindre försigkommen samt flerestädes ojemn och hade på vissa ställen alldeles gått ut. Oaktadt sommarens för växtligheten gynnsamma väderlek är höstsäden fortfarande till beskaffenheten mycket ojemn, i allmänhet bättre å lösare jordmån, såsom uti vissa trakter af Öster-Dalarne, och torde, då den är svagare och mera tunn i de orter, der den mest begagnas, afkastningen i det hela kunna antagas blifva icke fullt medelmåttig. Vårsäd. Deraf sås hvete obetydligt, råg nästan endast i blandsäd, korn såsom hufvudsäde i några socknar, men föröfrigt mindre allmänt, blandsäd flerestädes och af åtskilliga slag, och hafre allmännast. Efter säningen, som i allmänhet kunde utföras tidigare än vanligt, var en för vårsäden menlig torka rådande någon tid och föranledde på flera ställen derå någon skada af mask, men denna säd har under sedermera gynnsammare väderleksförhållanden vunnit en sådan växtlighet att den allestädes gifver hopp om en god äring, om säden utan skada af frost eller andra ogynnsamma förhållanden får vidare utvecklas, mogna och inbergas. Af trindsäd begagnas nästan uteslutande små grå ärter, och de sås föga utom i några socknar af Ofvanoch Nedan-Siljans fögderier. Trindsäden gifver öfver allt, der den begagnas, hopp om en god afkomst. Af jordfrukter odlas potates mest, men rofvor och kålrötter nästan endast å trädgårdsland. Dessa växter hafva ett lofvande utseende liksom öfriga trädgårdsväxter samt lin, hampa och humle, hvilka blott i ringa mån odlas. Gräsväxten, som under höstens långvariga torka samt den torra, kalla och blåsiga väderleken under våren utan tvifvel led mycken skada, har till följd af sedermera omvexlande regn och värme vunnit ett i all het fördelaktigt utseende, som ingifvit förhoppning om en god höfångst. På ganska många ställen torde denna förhoppning ock gå i fullbordan, men på andra ställen med högre läge och torrare jordmån lärer vid den nyss började slåttern det högväxta gräset befinnas tunnt och i följd deraf mindre gifvande än nan sig föreställt.