Aftonbladet – 25 juli 1866, sida 3

i l Å pepper LIUC IHanl val INCU Ullv BRal AUD betrakta vågattester. — Med anledning af Finlands Allmänn Tidnings på N. D. Allehandas auktorite stödda uppgift, att svenska riksbankens luck Isnart skall stängas, innehåller Helsingfor I Dagblad under den ironiska rubriken ?Sverg Jär ruineradt? följande artikel: Itagit en så befängd form. ?Vänskapen för vårt vestra grannland ha nyligen åter gifvit sig luft, och derom vor endast godt att säga, om den icke hade an Den uttalar si; nemligen uti det djupaste bekymmer fö I Sverges ekonomiska tillvaro, hvilken anse stå på branten af en afgrund, dit finansmi nistern Gripenstedt et consortes med vål velat störta sitt fädernesland. Sverge är rui neradt, arma, arma Sverge, suckar man hä och der i vårt rika Finland. Såsom offent liga uttryck för detta deltagande kunna v t. ex. framhålla att en insändare i Finl Allm. Tidn. nyss med oro berättat att sven ska riksbankens lucka endera dagen kar blifva stängd, och den notisen synes i syn nerhet gripit personer i Wasa län, hvars båda blad (Wasabladet och Österbotten) re producerat denna insänderens förmodan. Tidningen Österbotten yttrar sig på följande sätt: Medan den nordiska expositionen i Stockholm befinner sig i sin glans, tyckes det stå ganska illa till med Sverges beprisade affärer, enär man väntar att dess bank i en nära framtid skall in: ställa sin silfverutvexling d. ä. göra bankrutt. Detta, säger en ins. i Finlands Allmänna Tidn., är följden af att utge för mycket sedelmynt i stöd af lån från utlandet, hvarmed införseln betäckes; en gång skall krediten bli slut, och missförhållandet mellan import och export en gäng medföra sitt straff. Beklagande våra svenska bröder kunna vi icke annat än med tacksamhet tänka på, hvilken trygg ställning vårt penningeväsen fått genom vår så lyckligt genomförda, men så mycket missförstådda myntreform. Det ärdå gudskelot en tröst att Österbotten upptäckt att Finlands affärsställning, jemförd med Sverges, är trygg. Annars har man litet hvarstädes ansett det vara rakt tvärtom. Frågar man nu: hvarifrån har ni jå inhemtat alla dessa bedröfliga saker? svaras det: Ur Nya Dagligt Allehanda. Detär ju tryckt förstås, huru skulle det icke vara sannt! ?Men har ni då inhemtat all eder finansvisdom endast ur Dagligt Allehandas spalter, har ni då aldrig läst hvad som säges i Aftonbladet eller öfriga svenska framstående blad?? — frågar man. — Aftonbladet, jag läser aldrig denna skandaltidning, som med ett ohederligt stridssätt förenar den största löslighet och hvilken lättsinvigt förer stora ord om frihet och frihandel på tungan, men i sjelfva verket drifver landet till undergång?, uppramlar man med den största indignation i verlden. — Men hvem har då berättat eder allt detta?? spörjer man åter förvånad. Nya Dagligt Allehanda? — blir sveret. I Wasabladet har man till och med under hela sommaren sett en ifrig polemik pågå om friherre Gripenstedts oduglighet, om frihandelns förderflighet, om hrr Bastiats, Lindströms, Sohlmans och Wellenbergs ömsesidiga förtjenter och fel m. m. Isynpnerhet utmärker sig striden en kämpe, hvilken skickligare än en papegoja efter Dagligt Allehanda samminradar siffror och bevis för Sverges förmenta ruin. Bland annat läser man i hans rtiklar följande dräpande tirad: För att visa huru man resonerar, då man reionerar a la Bastiat, skall jag anföra ett exemvel, hvarpå friherre Gripenstedt, i ett tal på ridlarhuset, velat stöda sitt yrkande på tullfri spannålshandel. Hr friherren säger: Antag att Norrand fått missväxt, Skåne icke. Norrland behöfer säd, kunde få den från Skåne, men kan också ika väl få den från Ryssland eller Finland. Skåne xporterar deremot sin säd till England, der den år ett högre pris, än det som Norrland betalar t Ryssland eller Finland. Ergo, menar friheren, en nationalvinst för Sverge, ifall spanmålsiandeln är fri. Hvilken outgrundelig visdom ! ;å konstruerar man när man konstruerar i lufen, så demonstrerar man, när man antager orimigheter, när man tänker sig den utländska markiaden till sin godtyckliga disposition (!). Då insändaren i Wasabladet med så mycen fröjd inregistrerat de små segrar proektionismen vunnit, borde ju följdriktigt ans glädje blifva alldeles utomordentlig i all den förhatlige Bastiats teorier skulle få ig en py knäck i Sverge genom införanlet af lifsmedeltuallar, hvilka i.väsentlig rad skulle för Finland stänga den svenska narknaden. Då man icke gerna kan tro på illvaron af en sådan objektivitet, frestas nan nästan att betvitia artiklarnes finska Irsprung.? nn Tf önccetvralsgaornas förcta årovävthauarittnfnoon