Trönore tsen af ferrikes omedelbara öfverhögH aden Wien, och allt za de ficndtliga skarorna. Det Er likgiltigt om de redan I dag siåiZnaym eller i Hollaubrunn — en dag förr elter sednare. Alt uppnå Donau, forcera öfvergåvgen deraf, besätta Wien, drifva Donauarmen til Ungern isolera Olmitz: såont är det möl preussarne na med vanlig energi eftersträfva. Samma manövreringssystem, som i Böhnen lyckades i afseende Elvelinien, söka de nu använda mot Te och nedre Österrike i fråga om Donau linien, i det de fremsycka från två olika sidor, i afsigt alt derefter sammaniräffa på en bestämd punkt. Å vår sida göras stora ansträngningar för att hindra dem att öf verg Gablenz för befälet i det et vid Flovisdorf; de öriga irupperna, som äro kenpcentrerade på denna sidan Donau, stå tills vidare under fälityg wästaren grefve Degentelds befäl, hvilken jemte marskalk Hess. i detta ögonblick ut jserens närmaste militära råd. Idag eller 1 morgon väntas erkehertig Albrecht och generel John från Italien. Erkehertigen skall ost öfvertaga högsta befälet. Kunna vi af erkehertig Albrechts ankomst draga aen slutsatsen, att en del ef hans armå skyndeamt följer efter? Vårt hopp är sva gare i dog än i går, då vi ännu trodde på Frankr kes väpnade mellankomst. Sedan i lärt känna de vilkor för ett vapenstillevi stånd som konungen af Preussen uppställer, har a förboppningar om åvägabringandet af ett sådant också sjunkit. Sådana anspråk ställer man blott till en fiende. som man vill alldeles tillintetgöra och som man tror vera redan tillintetgjord. Men då detta ännu icke är händelsen, så kommer en stor batalj att stå, föratt under annan ledning söka ä Men utsigten att en betydlig del af sydarmen skulle deltaga deri är åter aflägsnad. Preussen, com vill hälla erkehertig Aibrecbts armå på afstånd, uppmaver enträget Vietor Emaunel att fördröja det af kejsar Napoleon föresla stillestånd ti!ls preussarne hunnit