Aftonbladet – 17 juli 1866, sida 3

för att jag gerna står på god fot med all: partier) har det likväl föga lyckats mig hos våra militära myndigheter...? I en korrespondent till Times, daterac Cremona den 3 Juli, yttras följande rörande de svårigheter klimatet medför för de stri dande: ?Man bör höppas att kriget snart måltc sluta, annars komma sjukdomar att skördsg flere ofter än österrikiska gevär och sablar. lin framstående egendomlighet för hela der del af Italien, genom hvilken jäg nyligen vandrat och som kan betecknas med en half: cirkel från Ferrara och dess omgifningar ål öster, rundt om Cremona till Brescia och fram till sydvestra kusten af Gardasjön, är den utomordentligt rika insektverld, som framkallas af solhettan, öfverflödet på vatten och markens :llmänna beskaffenhet. Hvilket rörligt lif dessa små samhällen utveckla kan endast fattas af dum som haft tillfälle att komma i närmare beröring med dem. Hvilket oupphörligt surrande och svärmande och krallande och hoppande och stickande af denna oändliga mångfald af entomologiska varieteter, af hvilka några äro i högsta grad obehagliga att röka ut r! Detta insektlif höljer vattnet och uppfyller luften; det fortplantar sig på ytan af de stagnerande dammarne, de långsamt rinnande strömmarne, de gröna, slemmiga dikena; det surrar i buskarne, svärmar på ängarna och i trädgårdarne och är, bedröfligt att omtala, synnerligeh verksamt, hungrigt och vidrigt på de smutsiga golfven, i de stinkande värdshusen och misstänkta bäddarna uti pågra af de mindre städerna i Lombardiet och Romagnan, der sömnen ofta är en omöjlighet, äfven för den tröttaste, till följd ar de tnosentals plågsamma myggorna, flugorna och lopporna och andra ännu vidrigare insekter. Otaliga äro de varieteter af stora, fantastiska flugor man påträffar under siva promenader till vagns och fots, förutom en mängd okända varelser med vingar af dun eller spindelväf, somliga smärta och smala, andra tjocka och klumpiga, ofta med lysande färger, hvilka ila fram öfver den yppiga vegetation, som omvifver vattnen och nedtränger deri, då och då för ett ög k höja sig öfver vägdammet och d infödin ar i tren ne clementer, dtervända till den stivkande polen, på hvars yte de lifligt simma eller lyta omkring. fFör den mängd soldater, som nu äro lägrade i de distrikt, hvilka ävsa till Venetien, är det bästa man kan ska, en tjock hud, jemte det gl.da och riska mod, som ingen af dem synes sakpa.?