Aftonbladet – 16 juli 1866, sida 2

specier. CSE ETEN — Valen till den nya representationen. En korrespondent till Kalmar innehåller nedan stående betraktelser med afseende ä valen till den nya representatione Tiden närmar sig allt mer och mer, då svenska folket har att utföra en handling, som för första gången inskrifves i dess tideböcker: valen till ledamöter i nya representationen. Landstingen skola utse ombuden till första kammaren, och detta blir för k-mmunalmannens verksamhet en fullkomligt ny uppgift, hvaråt han bör egva all möjlig uppmärksamhet. Det torde derföre icke vara ur vägen, att pressen inom hvar sin ort upptager frågan och diskuterar den utan förbehällsamhet i tid, så att vid de i September förekommande valen några missiag icke må ske, utan att dessa val förrättas med fullkomlig hänsyn (ill tidsandans och de nya formernas oafvisliga fordringar. Dessa fordringar förutsätta hos representanten: 1:0 att vara varmt lillgifven sakernas nya ordning, den nya konstitutionen och en frisinnad regerings politik. Hvarje rotständare till reformen må derföre, åtminstone till en början, uteslutas från listan på kandidater till första kammaren, ty man kan befara att den visade obenägenheten hänför honom, om han inväljes, till så ricga samverkan som möjligt med sina kolleger, för att dymedelst öranleda splittring af krafterna och möj! gen försök att småningom föra representationen tillbaka i den gamlas sköte, hvarifrån vi må de himlen förskona fosterlandet. 2:0 att vara, så vidt som möjligt, fri från alla band i statens tjenst. Hos representantanten måste förutsättas all möjlig oväld och opartiskhet, och ehuru Jandets aktade emberemannakår derutinnen visserligen intager ett utmärkt rum, lärer välicke kunna förnekas att ex.betsmavnen är statens eller regeringens tjenare, den der märgen gång kunde komma i en obehaglig ställning till sin tjenst och till sitt bätt e jag, om han sättes på lagstiftarens bänk. Lagstiftaren bör derföre vara oberoende af säcana inflytelser som sätta honom i en dylik ställning, han bör, sä att säga, stå högt öfver dem, med det stora målet, fosterlandet, huf vudsakligen i sigte, såsom den idol hvaråt han egnar hela sin uppmärksamhet. Byrå kratien? , likasom hvarje annan obehörig ?krati?, torde åtminstone icke i vidsträcktare mån än aristokrsatien eller hierokratien, hvilka nyss eåsom sådana uteslutits, böra ingå såsom element i den nya riksdagen. Undantagen, der de kunna förekomma eller af omständigheterna föranledes, böra åtminastone icke uppställas såsom regel. Man bör väl ock ihågkomma, att statens tjenstemän, hvar och en i sin stad, äro i allmänhet behö!jiga på siva patser. Hvarje tjensteman bör derföre fritagas från lagstiftarebestyren, så vida icke utomordentliga skäl föranleda till ett eller anvat undantag. 3:0 att vara intresserad och hafva gjort sig känd för befordrande af våra kommunala och sociala frågors tidsenliga utveckling. Särskildt bör härvid i främsta rummet uppmärksammas utvecklingen af folkskoleväsendet, på hvilken fråga onekligen samhällets framtid i högsta grad beror. Derjemte bör icke lemnas obemärkt skarpskytteväsendet, på hvars änlamålseoliga ordnande vårt oberoende väsentligen torde kunna byggas; och 4:0 att vara benägen till uppdragets emotta agande. Vid val till första kammaren är detta af så mycket större vigt, som representanten icke åtnjuter någon ersättning för le uppoffringar, hvilka blifva oskiljaktiga ned representantkallet. Denna benägenhet ir ock vigtig, derföre att den politiska verkamheten tager sin man i anspråk och ordrar af honom ett lifligt intresse och ettl nångsidigt vetande, hvariörutan uppdraget !: inarare skulle falla sig besvärligt och be-l ungande, än lätt och tillfredsställande. ; Annu flera fordringar på ledamot i riks-! lagen kunde visserligen uppställas, men jag var i denna korta uppsats ej velat fram-:! ålla andra än sådana, som måste förutsätas öfverallt i landet, viss, att har repre-l: entanten de nu angifna egenskaperna, så l: aller honom allt annat till ? i