Aftonbladet – 12 juli 1866, sida 2

1300 rdr mot förbindelse för lasarci AH VV AVVRvAlE f-å -; porträttera sig. Akne brinn — Kyrkoherdeval. Vid val till kyrkoherde silbodal den 1 dennes erhöll komminister Hammargren stor röstpluralitet. — Af flera personer, som besökt samlinrne i nationalmuseum, ha vi hört uttalas önskan, att någon lämpligare anordning itte vidtagas i afseende ä mottagandet ar besökandes öfverplagg, galoscher, paravyer och dylikt, som icke bör mediöras i mmen för konstsakerna, För närvarande nes blott i trappuppgången till venster en stående träställning, der man emot ett mntramärke kan allena — pareplyer och ppar:; men öfverplogg och galoscher för n besökande taga med sig eller piacera r han för godt finner. Följden har ock ifvit den, att å de dagar, då samlingarna 0 flitigast besökta, hela den venstra trapin å ömse sidor funnits belamiad med klä;spersedlar, som blifvit qvarlemnade utan igon uppsigt af vaktbetjenipgen och följligen utan någon säkerhet för egaren awt id återkomsten igenfinna sina tillhör-gheter. vilka olägenheter härigenom kunna uppstå, r lätt att inse. Hellre än att äfventyra ett ortbyte finner mången besökare skäligt att ader sin vandring i museisalarna bära silt iverplagg med sig, vore det än så varmt ch besvärligt, kanske äfven hisderligt. Men sken bar en annan sida. I de bäst ordade utländska museerna får den bj ande cke bära med sig på armen en öfverrock ller dylikt; ty det har händt, att smärre nstseker under en sädan täckmantel vanrat bort. Vi skulle kunna anföra exempel erpå till och med från målningsgallerier. Af denna anmärkning torde åtminstone kunna ramgå, att den, som vill aflemna en kiälespersedel under vaktbetjeningens tillsyn ör kunna få det, helst ingen lärer tala på len ringa afgift, som derför kan vara betämd. På den plats paraplysställningen wu fåttsig anvisad, erbjuder emellertid denna mnordning föga kontroll och säkerhet för misstag, isyunerhet då tilloppet af besökande ir stort så alt en mängd personer på en säng söka återfå sina effekter och möjligen . brädskan gå betjeningen i förväg. Månne icke någotdera sf de små rummen under trapporna i stora vestibulen skulle vara lämpligt till kapprum? Bakom en bardre, anvrugt framför dörren, skulle bet gen kanske fin.a sig mindre brydd i sin sysselsätining och expeditionen gå vida sär krare och mer obehindradt. — Lasarett vid Bie. Vid Bie kallva kuroch helsobruansinrättniog i Söder iand invigdes den 21 sistlidne Maj, eller annendag plugst, ett nytt lasarett, hufvadsakligen atsedt för eraoitagande af futtiga sjuka, som besöka badanstalten. Grundfonden till deita lasarett bildades först är 1862, då badgästerna på uppmaning al generaldirektören för landtmäteriet hr L. B. Falkman sammansköto et belopp af 600 rdr, hvilket belopp öfverlemnades tili badintendentea, doktor P. A. Lewins disposition och förvaltomg, utan andra vilkor än att det skulle utgöra grundplöten för åstadkommande af ett sjukhus vid Bie, som borde benäms nas Lewinska lasarettet. Bedundess halva de ef de årens badgäster genom inD ökat den Lewinska lasarettsfonden, så att den under förlidet år uppgick till nägot öfver 3000 rdr. Denva summa var naturligtvis otillräcklig till anskeffande af lokal, iuventarier och utredningspersedlar för det påiänkta sjukhuset; mena den nitirke och verksamris badiatevden:en tvekade icke ott gripa verket an och med egna uppoltl ringar genomföra detsamma. Den nya la) saretisbyggnaden, som är belögen vid en Jöppen och fri plats inom badanstultens park, är oppförd af trä och innehåller tvenre våningar med 4 större sjuksalar, rum för betjening samt egna badiokaler, allt väl och crmsorgstullt ordnadt. Sjukeängarnes antal uppgår till 48. Säsom bidrag till ifrågavarande lasarett bar det sist församlade landstinget i Södermanlands län för en tid af 5 år anslagit 750 rdr årligen, nemligen 450 rdr till ränta och amortering å anläggningskosinaden, samt hvardera badterminen hålla 15 sängar för raltiga sjuka från länet, hvilka böra ätrjuta fri bostad, läkarevård och servering af behöfliga bad. Utom dessa 15 sängar äro sådana efsedda såsom fripletser för fattig sjuka från andra län, samt de öfriga 24 emot en terminsafgift af endast 10 rår rmt. Sjukhuset har, såsom ofvan är anlördt, redan trädt i verksamhet; men ehuru dess oafbrutna gång kan anses någoriunda betryggad, torde störeta svårigheten möta för bekostande af de intagna fattiga patienternas underbåll, helst dagkostnaderna derför äro icke obetydliga och den vid badanatal ten stiftade fattigkassan endast har smärre och mera tillfälliga ipkomster. Likasom förut egt rum, hafva badgästerna af alla klasser under inaevarande års första badtermin, hvilka önskade på något sätt uttrycka sin tacksamhet för den utmärkte badläkaren vid Bie och trodde sig lämpligast ådagalägga detta genom att lemna nägpot bidrag till befrämjande af lasarettets bästa, i ; sådan afsig! gjort en insamling, som inbragte 315 rdr rmt. De insamlade medlen öfverlemnades till doktor Lewia å hans pamnsdag dena 29 Juni, då en enkel tillställning var af badsöllskapet anordnad i det gröna, och hvarvid generaldirekiören Falkman, som äfven denna sommar b-söker Bie, uti ett lika vackert som varmt tal för doktor L win tolkade allas erkänsla och högaktning. — Ny uppfinning. Xylograten O.J. Nielsen i Kjöbenhavn har efter fleråriga försök omsider billat på ett nytt och mycket billigt sätt att mångfaldiga afbildningar, hvilket i flera hänseenden utmärker sig fremför de vanliga, såsom kemitypi, träsnitt 0. 8. v. Denna metod, som uppfinnaren benämner Zinkografi, beskrifves i Folkets Avis på följande satt: En hlanknoleret. plansleben Zinkplade