Aftonbladet – 10 juli 1866, sida 3

el fråga om österrikarne äro i stånd att änm en gång leverera batalj. Kl. 8 bivuakerade våra trupper på det eröfrade slagfältet och en qvart derefter hördes från alla bivuakerns koralen: Nu tacker Gud allt folk. Om. kring kl. 4 sammanträffade konungen, prins Fredrik Karl och kronprinsen på slagfältet. Det skall ha varit ett gripande ögonblick. I Anblicken af slagfältet är förskräcklig. I På hela timmars väg är det öfversådt med I menniskor och hästar, på många ställen Il ligga liken på hvarandra. Vid många ka Inoner ligga hästarne döda i led. Ännu på -Jaftonen anlände långa tåg med sårade till -Istaden, som till hälften är förvandlad till ;J ett lasarett och ännu är icke slagfältet på längt när afröjdt. Segern var svår, men I det är Preussens framtidsdag. Förlusterna äro stora å ömse sidor, men -lännu icke med visshet kända. General I Hiller voh Görtringen, öfverste Heinichen samt många andra officerare ha stupat. Af Flösterrikarne skola inemot 40,000 man vara I försatta ur stridbart skick. Öfverallt hör Jman talas om enskilda truppafdelningars vepenbrogder. Fångar inträfla oupphörligt loch deribland äro officerarne mycket talrika. Just nu kommer general Gablentz in i staden ätföljd af en österrikisk stabsofficer Joch två preussiska officerare, för att inleda Junderhendlingar.? I Iofficiel österrikisk form tar sig berättelsen om slaget sålunda ut: Öfverbefälkafvaren Benedek till. kejsaren. Hohepmaut, 4 Juli, Ikl. 3 på morgonen. Efter mer än fem timmars lysande strid af hela armån jemte sachsärne i en delvis förskansad ställning vid Königsgrätz, med centern i Lipa, lyckades det fienden att obemärkt få fast fot i Chlum. Regnet höll krutröken nere vid jordytan, så att hvarje öfverblick blef omöjlig. Härigenom lyckades det fienden att vid Chlum l intränga i vår position. Plötsligen häftigt beskjutna i flanken och ryggen, vacklade de närmaste trupperna, och oaktadt alla ansträngningar kunde icke återtåget förhindfas. Det skedde i början långsamt, men öfvergick snart till brådska, ju mer fienden trängde på, tills slutligen allt drog sig tillbaka öfver Elbebryggan och till Pardubitz Förlusten kan ännu icke bestämmas, men är utan tvifvel ganska betydande, Från Prag telegraferades den 2 Juli, att en kungörelse från ståthållareskapet fillkännager, att då en invasion af den fiendtliga armen möjligen är nära förestående, aftågar militären på kejsarens befallning med ammunition, på det staden må behandlas såsom en öppen stad en och beskjutning kunna undvikas. Tidningarne i Wien beklaga förlusten af Prag, emedan preussarne derigenom komma i besittning af det jernvägsnät, som förbinder staden med Sachsen och Lausitz; preussarne kunna numera längs Moldau operera mot Donaudalen, och längs böhmiska vesibanan mot Baiern; men framförallt ha de afskurit den direkta förbindelsen mellan den så kallade förbundsarmen och österrikiska nordarmen. I en korrespondens till Kölv. Zeit. från Eisenach omtalas de preussiska truppernas under Falkenstein stora uthållighet i marscher och deraf följande manövreringsskicklighet. Ensteka afdelningar ha på aderton dagar icke haft någon hvilodag under beständigt regnväder och med bottenlösa vägar. Såsom en väsentligt bidragande orsak dertill uppgifves att soldaterna öfverallt der det är möjligt marschera utan packning, som transporteras efter på vagn. Soldaterna ha ingenting annat att bära på än geväret, patronköket och kappan, hvarvid fältflaskan är fastbunden, fylld med patroner. Under de hetaste dagårne fingo de äfven lägga bort den trånga vapenrocken. Times korrespondent vid prins Fredrik Carls afdelning af preussiska hären bar från Reichenbach skrifvit ett intressant bref rörande preussarnes inryckande i Böhmen, men då denna tilidragelse nu ligger väl mycket aflägse i tiden förbigå vi hvad korrespondenten skrifvit derom och meddelaj ur brefvet blott hvad han yttrar rörande preussiska armöns fältpostoch fält-telegrafväsende: ! Två präktiga inrättningar ha hastigt kommit till ständ inom preussiska armen och sättas till arbete vid hvarje plats, der halt göras; de äro fält-telegraten och fältposten. Så snart det blifvit bestämdt hvarest högqvarteret skall ligga för natten, beger sig fält-telegraf-afdelningen till närmaste permanenta telegrafstation, der tråden kan fästas för att arbeta. Från denna punkt föres en enkel tråd längs den kortaste vägen till högqvarterets lokal, och vanligen finner stabschefen när han anländer till sitt qvarter telegrafledningen i ordning, och genom l: den kan han mottaga underrättelser eller: skicka sina order. Fältposten, hos hvilken jag står i skuld för det jag kunnat få mitt bref befordradt till er sedan vi öfvergingo gränsen, är också etablerad i högqvarteret, men har filial-fältposter vid hvarje armåkårs högqvarter. Den ombesörjer fortskaffandet af så väl soldaternas och officerarnes enskilda bref som officiella depescher, och : afsände ena post nära nog dagligen. Detta är en större beqvämlighet än fälttelegrafen, men den sednare utgör en den sinnrikastel: tillämpning af den moderna vetenskapen på krigskonsten, man kan föreställa sig. Hela apparaten föres på 2 lätta vagnar; den ena innehåller batterierna och nålarne och ut-l, gör tillika telegrafistens lilla arbetsrum; ilj den andra vegnen fraktas stänger, trådar, m. m., samt tillbehör för deras uppsättan-:! de. Trådarne äro lindade på rullar, hvilka ära tastsatia i vagnen, eå att trådarne af. löpa allt ener soim vagnen gär framåt, eller också kunna trådrullarne sättas på en stång, buren af 2 man, så att man kan i händelse af behof undvika större vinklar vid trådens utläggning. Det detachement, som ttl: t är fullt bemmästadt i alt aihjelpa skador och felaktigheter på de förutvarande trådarne. Om man ihågkommer att österrikarne i går morse (den 23 Juni) stodo tätt invid gränsen och att vid middagstiden slottet Grafenstein,5 mil från närmaste permanenta station, stod i direkt kommunikation med Berlin, så kan man göra sig någon föreställning om de fördelar, en sådan apparat skänker en armå i fält. — Preussiska armån gör i ordning jernvägarne allt efter som den framrycker. I dag på e. m. (den 24) var jernvägen öppnad för militärbehof från denna plats, Reichenbach, till Berlin, så att, med telegrafen för snabba underrättelser och med jernvägen för snabba rörelser, denna armå kan koncentreras med största hastighet på hvil-, ken punkt som helst af jernvägslinien. NEGRO YUrigeckådanlatsean i Hallan nr IS rö H mf m Ont Af a pe NA