Aftonbladet – 7 juli 1866, sida 3

naden att märka sådana på hvad gom utgår från den eljest utmärkta Heggströmeka officinen. Författarens stil, som någon gång får en viss anstrykning af akademiceitet, har fa medomlighet, som förlänar den mycket ehag. I vär tid, nationaliteternas tid, hafva undersökningar som den förevarande äfven en praktiekbetydelse. Måtte författaren gå rätt långt på den bana han beträdt med en så lysande början! Ponten, P. A., Blomsterodling på fritt land. Korta uppgifter på de vanligare och vackrare prydnadsväxter för blomsterträdgården, samt rätta behandlingen vid deras uppdragande och förökande. Örebro 1866. (Pris: 1 rdr 50 öre.) Anmälaren eger icke en torfva jord, på hvilken han ekulle kunna pröfva författarens rön; men han litar på en sakkunnig väns försäkran, att de äro förträffliga, och äfven som icke-praktiker kan han sluta till arbetets värde från den reda i uppgifter och envisningar, som genomgår det. Det är hos oss, säger författaren i förordet, Picke ;Jovånligt; att husmodren, jemte familjens, foswar äfven Floras barn, och hon önskar gerna tillegna. sig af dem den skönaste skara, som står till buds. Med en fröhanI delskatalog i handen, upptagande äfven de prydligaste, är hon dock ofte villrådig, I bvilka som egna sig för hennes vård, och ser sig ej sällan bedragen, då gunstlingarne ke motsvara hennes förhoppningar. eller, hvad värre är, då hon genom en f läktig I behandling sjelf blir orsaken till deras aftyning och död. Med biträde likväl af detta kompendiösa växtlexikon kan man på förhand bestämma, hvilka växter äro tjenliga liör afsedda ändamål och den omvårdnad, I man har att erbjuda.? Författaren gör rätt, då han vänder ag till fruntimren: på flera egendomar har anmälaren med märkt Ihuru dessa utan mästare? sjelfva skött blomsterträdgården och kommit till vackra Iresultat — en blomsterlyx, mot hvilken den kärtväste nationalekonom icke skulle hafva något att anmärka... — Många af de af hr Pintn omtalade växteroa äro allmänna, andra förtjena att blifva det. Exemplet af D.hlian, som för få tiotel af år sedan ännu var en sällsynthet hos oss och nu synes Thärdad mot klimatet, bör uppmuntra till försök att vänja ännu flera växter vid vår lutt. i I 0 ET Be ER SR OK fe ee — Af Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift, fjerde ärgänger, här andra häftet vyss utkommit... Vi helsadå denna tidskrift med förhoppningar, men vågade icke tro, alt hon så länge skulle kunna hälla ut, som hön visat sig göra — af det enkla skill, alt en dylik tidskrift plägar enart i sig upptaga den qvantitet af erfarenheter, söm litteraturen icke ännu inregistrerat, och en tid behöfver gå om, innan ett nytt lager sädena hunnit bilda sig. Dessa farhågor voro ogrundade, och vi få nu hop pås, att tidskriften under en länge fortsatt tillvaro skall bidraga tillatt flytta den svenska jvgtens glada vetenskap ut från det vulgära ackets, den germenvu rofgirighetens ömråde på en solidare grund, der naåturvetenskap och humanitet kunna göra sina for dribgar gållande. Vi skola en gång söka lemn? en mera: niförd, granskande redogörelse för heia arpetet. — Häftet i fråga innehåller, bland annat, en tppsats om det fordna jagtlifvet i Ydre är den berömde fornforskare, som med så uttömmande grundlighetstuderat denna trakt; nägra ordom den i det ötrå landet så litet Eröda hetsjagten i Skåne; Erik Gustaf Undberg, en Telnadsteckning; bidrag till dröttelse? af jagtstadgan, flera smärre insända artiklar samt. Om slagugglan, med plansch efter ett som vanligt mästerligt original af F.v. Wright. Mot en tirad i -den eljest ytterst tilltalande biografien — hvilken våra tidningar säkerli, gen skola skynda sig att aftrycka — vilja . vi lifligt protestera. Författaren synes nem; ligen vilja göra pligtkänslan hos en obil-; 6 f f dad man, som ej genom tidig uppfostran eller filosofiska betraktelser arbetat sig tilll, en högre uppfattning af menniskans skyldigheter?, till en naturdritt. I artikeln om jägtstadgan hå vi med glädje funnit en äsigt, som opponerar sig mot den gamlal. traditionella humbugen om räfven såsom ett högst skadligt djur. Mot denne den ypperste af rättjögare lärer i närvarande tid ibland oss föras ett lömskt, nästan , hemskt utrotuingskrig med strychnin, hvil-, ket lagen snart torde behöfva stäfja.. Menl, detta fordrar en:särskild uppsats. : — Af kapten Mankells Anteckningar till Sverges Krigshistoria ha dubbelhäftena 3, 4, 5 och 6 redan hitkommit från Örebro. Huru ett sådant arbete, värdetikt till sitt innehåll och lysande till utstyrseln, kan säljas för det pris, som är fallet, kan anmälaren icke för sin del fatta. Men det är vanligt att se den Lindhska firman gätta sin heder i att lemna förlagsartiklar, som mera afse allmänhetens än tirmans egen fördel. — Rottecks Allmänna Historia? har i Tyskland utkommit i 25:te upplagan, som tilllika bildar den tredje illustrerade upplagan för, folket. Karl v. Rotteck började utgifva sin hig storia redan 1813; nionde och sista bandet blef d färdigt: 1827. ! — Ett arbete öfver Central-Asien af prof. Våmbery i Pesth, den bekante oförskräckte resanden i Asien, har utkommit. Arbetet har! samtidigt utkommit i Londön på engelska med ! titel: Sketches of Central-Asia or Tartary?. Våmbeåry arbetar nu på Tschagataische ?Sprachstudien, hvilka skola utkomma på franska och tyska, samt på en grammatik och ep krestomati efter manuskripter, dem han medfört från CentralAsien, samt på en ordbok öfver åtskilliga turkiska dialekter: t J 1 d d — Ett nytt arbete af Guizot har utkommit ! i Paris hos Michel Levy, med titel: ?Tankar röd rande den kristna religionens nuvarande till.ls stånd. Första delen af verket gifver en bild afs i t y k t f 7 d E q den kristliga andens lyftning i Frankrike sedan ; början af detta århundrade, den andra innehåller en jemförelse mellan nutidens olika filosofiska systemer. — Emile de Montegut, den bekante medarbetaren i Revue des deux Mondes, har ut gifvit en fransk öfversättning af Shakespeare. Oiversättningen lärer vara verkställd med stor talang. — Victor Hugos nya roman, som kommer ej att heta ?17937, utan Qvatre-vingt-treize, skildrar franska revolutionen. Skalden säges vilja hafva af sin förläggare 500,000 francs detta arbete. — Arkitektur. Bland de många vackra byggnader, med hvilka Paris under sednaste årtiondet prydt sig, torde väl den under arbete varande stora operan vara den präktigaste. göt trä användes alldeles icke i byggnaden ; jern, qvadersten och marmor -bilda uteslutande materialet i detta storartade arbete, vid hvilket dagligen flera tusen arbetare äro sysselsatte. Staten sr ställt till byggmästarens, hr Garnier, dispotion 25 mill. fres, af hvilka 16 mill. redan utgit. Kostnaderna fördelas på följande sätt: 2 mill. för jernarbeten, 8 mill. för marmoroch 15 1. för bildhuggerioch andra arbeten i samgenre. Målningarne i det inre af byggnaden anfäörtradda åt cgådana framstående kaonetnä.