Aftonbladet – 7 juli 1866, sida 2

Konsul Habicht i Newyork. Vi berättade nyligen huru Förenta Staternas president återgifvit förenade rikenas konsul i Nework det exeqvatur som i följd af orättvisa eskyllningar blifvit honom fråntaget. En annan, för honom ej mindre hedrande upprättelse har han fått genom det vackra vitsord Newyorks tidningspress uttalat om hans verksamhet. Vi tillåta oss att som prof derpå återgifva följande yttrande af-Herald, jemte Tribune, Newyorks största tidning: Man har ofta?, säger tidningen, anmärkt en viss frändskap i språk och karakter mellan den anglosachsiska och nor europeiska folkstammen. Detta torde äfven 1 viss mån förklara den sympati Sverge genom sin styrelse och sina tappra officerare under det sednaste kriget visade vår sak. Men i främsta rummet hade vi härför att tacka den upplysta verksamhet som utvecklades af Sverges förre ministerresident i Washington grefve Edvard Piper, som här efterlemnat ett kärt minne, samt Sverges öfriga representanter i Förenta Staterna. Ingen ibland dem har dock mera Lidragit att åstadkomma ett sådant resultat än den utmärkte och högt aktade gentleman som så länge och med så mycken framgång innehaft befattningen som svensk konsul här i Newyork. Alltid öppen och förbindlig och vanligen personlig vän med ministern, har hans förtrogna bekantskap med vårt land satt honom i stånd att med sina upplysningar utöfva ett gynnsamt inflytande på -denne i allt som. rörde vårt land, och denna angenäma pligt uppfyllde, han under det sednaste kriget till så stor fördel för oss att några af de mest lysande utländska ofticerare som kämpade i våra