Aftonbladet – 6 juli 1866, sida 2

Om don nya riksåagsordningens till lämpning vid val till andra kammaren, med särskildt afsoonde på Stookholm. Tiden är snart inne, då val till represen. tanter skola försiggå, enligt den numera såsom grupdlag gällande nya riksdagsord. ningen. Åtskilli.a svärigheter torde dock uppstå vid tillämpningen, åtminstone hvad Stockholm beträftar. Detta allt beror dock väsendtligast deraf, huruvida valet skall komma att hållas distriktvis med utseende af representanter för särskilda valkretsar. såsom det tiliförene varit öfligt. De städer. der flere riksdagsmän skola utses, medgifns frihet att kunna indelas i valkretsar, torde vid tillämpningen på Stockholm också kom. ma att leda till så oväntade och besynner liga resultater, att önskligt vore, det al tanke på begagnandet al ett sådant valsät kuade helt och hället uppgifvas. Emellertid måste före sjelfva valet denna fråga af. göras genom öfverenskommelse af de valberättigade; ty desse och ingen annan lärer det väl tillkomma att härutinnan besluta. Enhvar önskar otvifvelaktigt att valet må utfalla så, att det blifver hufvudstaden vär. digt och kan lända till ett älskadt fädernerlands väl. Men för att vinna detta mål måste man äfven tillse, att valet blifver ett sannt uttryck at valmänpnens förtroende och att den jemnlikhet, som tillförsäkras alla valberättigade, utan afseende på stånd eller vilkor, större eller mindre förmögenhet m. m. också fullt rättvist tillämpas. Ty sker ej detta; skulle genom någon oriktig an ordning af valen den verkliga majoriteten kunna förtryckas at en minoritet, ehvad denna komme att bestå af de mest bildade, förmögne och inflytelserika eller tvärtom, så: vore sådant alltid att beklaga, äfven om valets resultat ändock blefve tillfredsstöllande. Öfvertygad att denna åsigt delas af det stora flertalet, anhåller författaren af efterföljande; uppsats att, medan tid ännu är, få underställa densamma Stockholms. hrr valmäns upplysta pröfning, på det att, när saken en gång förekommer till afgörande, hvar och en må kunna lättare bilda sig ett sjelfständigt omdöme derom. De frågor, som härvid böra tagas i öfvervägande, äro: Hvilka äro valberättigade och huru skall valrätten utöfvas? Då, enligt 14 riksdagsordningen, valrätten till andra kammaren är grundad på rösträtt i kommunens allmänna angelägenheter, måste tillämpning ega rum af hvad härom stadgas i 11 af Kongl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1362. Således fordras till en börjen detsamma, som för rättigheten att välja stadsfullmäktige, deruti ej få: deltaga: a) dem som ej räder öfver sig och sitt jods; b) den, som står under annans husbondevälde; c) den, som sin egendom till borgenärer afträdt och ej visat sig vara från deras kraf lagligen fri; d) den, som är för nesligt brott tilltalad, dömd eller under framtiden stäld, eller som genom domstols be slut förklarats medborgerligt förtroende förlustig eller ovårdig att inför rätta före annans talan; e) den, som. för oguldna stadsutskylder häftar, Genom förutnämnda 14 riksdagsordninsen uteslutas från valrätt ytterligare föl jande i kommunens angelägenheter röstberättigade, nemligen: f) qvinnor; g) den, som ej är bosatt i kommunen . (hvarmed torde böra förstås der ej mantalsskrifven); h) den, som antingen icke eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom till ett taxeringsvärde af minst 1000 rdr, eller icke till staten erlägger bevillning för en till minst 800 rår uppskattad årlig inkomst. Då valrätten till andra kammaren härjemte enligt 246 riksdegsordningen uttryckigen är inskränkt till person, kan ej heljer, såsom i kommunens angelägenheter, omyndigs röst få afgifvas af förmyndare, bolag rösta annorlunda än genom hvar och