Aftonbladet – 4 juli 1866, sida 2

HUSTRUS OCH DÖTTRAR MOLLY GIBSON.) Roman af mis GASKELL. ?Nej, nej, Molly, det går icke an — du vet icke allt — du vet ingeuting — du menar väl, men detta gär icke an. Låtoss nu blott gå; jag är stärk nog dertill. Då vi komma hem skall jag säga dig allt.? Hon tog Mollys arm och gick; mr Prestoa följde med som för att fortsatta samtalet. Jag vet ej hvad ni ämnar säga när ni kommer hem?, sade han, men kan ni neka till att ni är min trolofvade? Kan ni neka att det blott varit på er bestämdt uttalade begäran, som jag förtegat vår förlofning så länge? en detta var att drifvå saken för långt. Cyntia stannade och vände sig häftigt emot honom. Efter ni tvingar mig att tala, så skall jag säga att allt detta är sandt — att ni, då jag var ett barn på sexton år, som ingen vårdade sig om, att ni, som jag trodde vara min mors vän, lånade mig de penningar jag i min dåraktiga fåfånga trodde mig behöfva, och tvingade mig att gifva er det köfte ni talar om.? Tvingade!? upprepade han med eftertryck. . ) Se A. B. n:r 11-—21, 24—27, 29—33, 35—38, 40—43, 46, 48, 50, 52, 56, 58, 60—63, 66, 68, 70 (B)-—73, 75, 76, 78, 81 4B), 83, 86,88 (B), 92 (B), 96 (B), 97, 99, 100 (BI), 101, 103.105 (BI, 106, 108, 110, 142, 114 MIA. 190 (BN, 122, 125 (B), 127—130, 133, 135, 143, 145, 148 och 149.