Aftonbladet – 28 juni 1866, sida 2

Han gjorde sin sak så väl, att ge: eral Jrban om aftonen den andra dagen var lldeles utmattad. Garibaldi skickade nu i största hemliget till myndigheterna i Arona, vid Lago Maggiore, befallning att laga i ordning lifsnedel, anskaffa logementer samt ställa i ordning båtar för att passera Ticino vid ien punkt, der denna utrinner ur sjön. Denna hemlighet blef emellertid med flit utspridd. å general Urban fick veta denna nyhet, bröt han genast upp, lät sina trupper marschera hela natten och posterade dem midt för Arona, med full öfvertygelse om att der öfverraska sin fiende, då denne satte foten på land. Garibaldi aktade sig emellertid att komma till Arona, gjorde en kontramarseh och gick öfver floden mycket längre ned, på en färja, som österrikarne hade förgätit. Dessa kände sig helt trygga och belåtna i öfvertygelsen om sin seger; de räknade på att fånga de frivilliga i fällan och misstänkte ickejgett ögonblick, att dessa kunde öfvergå floden på något annat ställe än vid Arona. Alla broar, som icke voro upprifna, bevakades väl. Det fanns visserligen den der färjan, den der eländiga färjan; men icke kunde man låta en division passera öfver denna. Vetenskapen förbjöd det. Tvärt emot alla principer begagnade sig emellertid alpjägarne af ett dylikt eländigt transportmedel, utan att b:kymra sig om taktikens lagar. Dylika sold: espektera för öfrigt ingenting. Utan att förlora en minut skyndade Garibaldi bakom österrikarnes rygg till Varese, der ban med entusiasm mottogs af befolkningen. General Urban fick veta att Garibaldianerna afskuro honom reträtten, just som han stod och riktade sin fältkikare mot Arona. Man kan föreställa sig den österrikiske generslens förvåning, då kuriren anlände med underrättelsen om hvad som passerat. Österrikarne skyndade att anfalla staden; deras förtrupp, som hoppades att det skulle vara en lätt sak att få bugt med Garibaldis gatpojkar?, störtade andfådd mot en barrikad och krossades under kulor och stenar. General Urban anländer kort derefter med hela sin kår och artilleri; han bombarderar staden och öppnar brescher i barrikaderna; man svarar honom med häftighet; men signalen till stormning är gifven, och de belägrades eld börjar allt mera att mattas. I de österrikiska lederna bår man redan förkänslan af en lätt seger. Anfallskolonnerna störta fram. Men hastigt bli de illa tilltygade i flanken af en ursinnig gevärseld; en kår af 3000 man rusar ut från ett busksnår och gör anfall med bajonetten. Vareserne göra ett utfall och österrikarne begifva sig på flykten. Man tager fem kanoner från dem, Som de tillhörde de lätta trupperne, kunde de skynda i väg tillräckligt fort för att undgå att bli fullständigt nedgjörda. Garibaldi, som endast qvarlemnat några frivilliga och milisen i Varese — organiserad på några timmar — till försvaret af barrikaderna, hade begifvit sig ur den af små öjder omgifna staden och kastat sig in på endens flank, väljande det gynnsammaste ögonblicket, stormningens ögonblick, ati störta fram. Sådan var striden i Varese. Man finner många dylika drag i Garibaldis lif. Efter att ha studerat dessa skickliga och djerfva manövrer skulle det vara partiskt eller enfaldigt taladt att hos honom förneka talangen att kunna föra en division i elden. Han kan möjligen röna motgång i det fälttåg, som nu öppnats, men man kan vara säker på, att detta ej kommer sig deraf, att han är en klen taktiker eller strategiker. Den som förstår att uppfatta hvad historien säger, vet att Garibaldi för länge sedan aflagt prof på begge dessa egenskaper.