Aftonbladet – 26 juni 1866, sida 3

Tredje sektionen, hvars öfverläggningsämnen äro tulloch sjöfartsförhållanden, handelsoch andra n ringsförhällenden samt skandinaviska industrioch konstutställningar, valde till ordförande grosshandlaren Smith Petersen från Kristiania, ch till refereht docenten Arnberg. De delar af svenska och norska komitternas berättelser, som rörde föremål tillhörande denna sektions handläggning, föredrogos till en början. Bankdirektören Wallenberg framställde derefter följande yrkanden, i hvilka han önskade att sektionen, om den gillade dem, måtte instämma, nemligen: 1:0 att fullständig tullfrihet på lifsförnödeoheter må medgitvas; 2:0 utsträckning till allmän regel med afseende å kustfarten inom de tre rikena af de bestämmelser, hvilka pu gälla säsom undantag för kusten mellan Falsterbo och Kullen; DAD mor n Od 3:0o att fartyg må betala nmgälder endast med afseende på den last som det innebar, , och 6 4:0 att det engelska uppmätningssättet : måtte antagas. c Man beslöt att diskutera hvar och en af i dessa punkter för sig: st Under den öfverläggning, som uppstod!q om första punkten, ifrågasattes straxt i bör4 jan af docent Fredriksen förslag derom, attl. man måtte främja frihandeln i de tre nor-Ir diska rikena genom afslutandet af handelstraktater dem emellan. Förslaget om ettl, uttalande i denna riktning understöddes afl.. grossh. Melchior, professorn grefve Hamiltont, och grossh. Heijman, hvaremot generaltulldirektören Bennich, kandidat Schweigaard, i grossh. Muren och professor Holst erinrade,!y, att traktater endast utgjorde nödfallsutvä-); gar för att få det friare varubytets grund-q, satser tillämpade i länder, der ännu den irriga föreställningen är rådande, att nedsättning i tullafgifter i ett land utgör en förmön för det land, från hvilket varor komma q! att till det förra landet införas. Det an-P! stode, enligt dessa talares förmening, icke j sö rätt väl ett möte, som förut uttalat sig förP frihangelns grundsatser i allmänhet, att bepP! sluta en resolution, som utginge från antad ganden, principielt så motsatta frihandelns. et Nyssberörda frågor gåfvo äfven anledrviagm till åtskilliga uttalanden om hvad mane! egentligen borde förstå med fribandeln, och m mean tycktes temligen allmänt vara öfverens de om den af hr Murån klarast uttryckta åsigt, fi att dermed bör förstås befrielse från skyddstullar, så att icke ett lands befolkning onö-nC digtvis betungas genom förbrukningsartik-d6 larnes fördyrande, under det att staten fårm blott en ringa del af den skatt, som utkräf91 ves af folket. Såsom exempel på hurulte ngt detta kan gå påpekades förhållandetse å ena sidan i Eagland, som, med tullsatser då på blott omkring 20 artiklar, drager en tull-!q! inkomst af 20 millioner f, medan å andraav sidan Österrike, som har tull på alla artik-T6 lar och derigenom fördyrar dem tör folket,d af dem pjater blott 1!2 million i tull-la inkomst. Talaren belyste förhållandet äf-G ven med ett exempel från vårt eget land. ?S9 Af den qvantitet silke-, ylleoch bomulls-il varor, som förbrukas i landet, tordel ec omkring en femtedel införas, dervid inbrin-q! gande en tull af 2!2 million rdr. Beräknar PS man nu, att hva. och en af de öfriga fyra lle femtedelarne också fördyras med 2!2 mil su lion, så blir det en beskattning af 12!2)d millioner, hvarmed tullen ä nämnda varor betungar svenska folket, under det staten fi (s deraf erhåller endast 2!e million. b Hr Bennich lade danskarne på hjertat attC genom ett noggrannare kontrollsystem i af-J seende å varuförseln söka bidraga att förele komma den smuggling, som nu bedrifves från Danmark till Sverge, särdeles af brän-!e vin, och hvarigenom icke blott svenska statsk kassan blir lidande, utan äfven befolkningen demoraliserad och slutligen måbändaP! äfven danska statskassan går miste om in5 komst, enär den utan kontroll utförda vaso ran lätteligen kan smugglas tillbaka till Danmark. Talaren förordade sådana atte-P ster, som i Danmark fordras när varor der uttagas från nederlagen för att föras från ea dansk hamn till en annan, och genom hvilka godsegaren skall styrka, att varan verkligen blifvit införd på den uppgifna destinationsorten, korteligen samma system eom här påbjudits till förekommande af smugglingen från Haparanja och för åtnjutande af drawback vid bränvinsutförsel. Grossh. Melchior och Fritsche samt professor Holst bestredo lämpligheten af en så8! dan åtgärd, förmälande hurusom man i Danmark just arbetade på att alldeles få bort de nämnda attesterna såsom för trafiken hinderliga, framhållande sistnämnde talare, att man genom dessa attester i sjelfva verket ålade säljaren att ansvara för, att köparen icke smugglade. , Debatten hade, såsom man finner, antagit en mera allvarsam karakter och den egent-1, liga frågan, om lifsmedelstullarne, berördes blott i förbigående, såsom då hr Muren fäd stade uppmärksamheten derpå, att Norge, som drog en betydlig statsinkorast af lifsmedelstullarne möjligen här kunde ha ett annat intresse än Sverge och Norge; då vidare hr Smith-Petersen med anledning häraf genmälde, att det folk som mest tryckes af lifsmedelstullarne har största anledning att önska blifva från dem befriadt, och då professor Holst yrkade att mötet skulle uttala sig för tullfrihet å spanmäl, mjöl, viktuala lier, fiskvaror samt dessutom äfven å trävaror och råa plåtar. De talare, som yttrat sig i ämnet, skulle sammanträda i morgon kl. 8 f. m. för att öfverlägga om ett förslag till resolution. a Fjerde sektionen. 0 (Internationella förhållanden i afseende på! v litteraturoch konstanstalter, samt likformighet)vw i de statistiska redogörelserna.) Sedan sektionens ledamöter sammanträdt V valdes till ordförande professor Daa ochm till referenter för de litterära frågorna dra Rosenberg och medicinalrådet Berg för den V statistiska. al Inom denna sektion uppställdes såsom le föremål för förhandlingarne följande förse slag: ec 5 Om åtgärder för betryggande af den litterära och artistiska eganderätten. st 2) Om gemensamhet i de skandinaviska ! m konstutställningarne. Ib 3) Om närmande mellan de skandinavi-bi ska språken i Ortografiskt hänseende. 4) Om framtida möten af skandinaviska språkoch historieforskare, 53) Om underlättande af förbindelsen och vexelverkan mellan universiteterna. 6) Om större gemensamhet i undervisningsväsendet. vn 7) Om öfverensstämmelse i de statistiska In arbetena, oa Först företogos till behandliog frågorna y, 3—6. Efter en längre diskussion, i hvil-te ken deltogo redaktör Hedlund, dr Rosenberg, redaktör Ploug, lektor Blomstrand, redaktör Sohlman, litteratören Hedin och professor Daa, nedsattes en komit6, för att). utarbeta ett förslag i detta hä ide. Till ledamöter i denna komite utsägos : t ks männen prof. Daa och kand. Antkersal danskarne dr Rosenberg och dr Steenstru sjö arne dr Sohiman och år E. Fn 86 TSE SE ga