Aftonbladet – 25 juni 1866, sida 2

Fomte alimänpna svenska läraremötet. De sfgifna referaterna för sektionernas förhandlingar på torsdags f. m. innefsttade hufvudsakligen följande: Lektor Elmblad tillkännagaf att sektionen för kristendomsundervisningen hade behandlat fräågorna n:r 24, 21 och 22. I afseende å 24:de frågan, som ifrågasätter huruvida filosofiska graden ensam kan anses innebära tillräcklig förberedelse, för att med framgång kunna arbeta såsom lärare i kristendom, eller om icke en religionslärare borde dokumentera djupare teologiska studier, lydde svaret sålunda: 1) att den filosofiska graden ensam icke kan anses innebära tillräcklig förberedelse för att med framgång kunna arbeta såsom lärare i kristendom; 2) att den blifvande kristendomsläraren bör dokumentera teologiska insigter till det omfång, som de för prestexamen förberedande teologiska studierna vid universitetet ega; 3) dessa teologiska insigter böra vara ådagalagda före det i lag föreskrifna praktiska undervisningsprofvet. På 2:sta frågan, om lämpligaste sättet att åstadkomma en samtidig behandling af hufvudstyckena i den Jilla katekesen och i den s. k. förklaringen, svarade sektionen: Sektionen är ense derom 1) att en samtidig behandling af hufvudstyckena i Luthers katekes och den s. k. förklaringen bör ega rum; 2) anser sektionen lämpligaste förfaringssättet dervid vara, att dessa läroböcker icke blott läsas bredvid hvarandra, utan fastmera sättas i ett inre organiskt samband med hvarandra efter en på förhand uppgjord bestämd läroplan, så att lörostyckena i den förra alltid behandlas såsom grundläggande och reglerande, och den sednare användes såsom kompletterande och förklarande i sträng ordningsföljd, hvarvid läraren alltid bör fästa lärjungarnes uppmärksamhet på hvilka lärostycken i katekesen och förklaringen som tillhöra den ena eller andra kategorien. . Den 22:dra f angående bästa sättet att utföra den ka on, som enligt Anvisnin gar och röd till bör företagas vid kristendomsundervisningen i de stycken, som skola anvisas till öfverläsning i hemmet, föranledde följande uttalande: 1) Katekisationen i 4:de och 5:te klasserna bör utföras så, att den ej blir en blott repetition af hvad som i skolans föregående klasser blifvit genomgånget, utan så att alltid något nytt fö kommer; att detta nya bör bestå deri, att katekismi a särskildt med hänsyn till sin bibliska grund fallständigare än förut utvecklas; 3) hvad särskildt angår det på ifrågavavande katekisation syltande hemarbete bör, enligt sektionernas åsigt, detta hufvudsakligen Asyfta att insamla och bevara hvad som för hvarje lektion blifvit på iärorummet genomgånset och att något vidare hemarbete ej borde iHfråägakomma