Aftonbladet – 22 juni 1866, sida 2

STOCKHOLM den 22 Juni Den sista ståndsriksdagen har i dag blifvit afslutad. Konungen har, på samma gång han stadfästat den nya representationsordningen, med allvarliga och gripande ord för sista gången hemförlofvat BSverges rikes ständer. Den stämning och de känslor, som uttalade sig i konungens trontal, skola utan tvifvel vinna fenklang öfver hela vårt land. Huru djupt öfvertygad man än må vara om den stora reformens nödvändighet, huru klart man än må inse de hittillsvarande formernas stora brister, så gripes man dock ovilkorligen i afskedets stund af en viss allvarlig och verodig känsla. EX nytt tidskifte ingår, hvilket vi motse med de bästa förhoppningar. Men det är omöjligt att i detta ögonblick etdäst skåda framåt; blicken vänder sig ovilkorligen mot det framfarna; för minnet framstår en bild af hvad rikets ständer under olika tider verkat för vårt lands framåtskridande och för bevarande af dess frihet. Ja om vi endast skulle tänka på den politiska och ekonomiska utveckling, som sedan 1809 egt rum i vårt land, så finna vi dock lätt, att svenska nationen står i stor förbindelse hos dessa riksstånd, som nu för alltid. afträda från den politiska skådeplatsen. Vid hvar och en af de riksdagar, som egt rum tutider vårt hittillsvarande statsskick, ha gagneliga reformer blifvit-förberedda och genomförda och åtgärder till befrämjande af allmänt bästa beslutna. Man kan emellertid med tillämpning af ordspråket: änden kröner verket med fullt fog säga, att ingen svensk riksdag varit så glädjande och gjort sig så väl förtjent att: ett tacksamt minne bevaras — såväl genom att befrämja och genomföra stora reformer som genom att förhindra reaktionära försök — som just den, hvilken i dag gått till ända; Vi följa endast vårt hjertas maning, då vi med nöje göra oss till tolk för den po. litiskt tänkande allmänhetens känslor och bringa den i dag hemförlofvade representationen ett hjertligt farväl samt ännu en gång ett djupt och innerligt tack för allt det stora och vigtiga, som blifvit uträttadt för fäderneslandet. Måtte hvarje representant i sitt eget medvetande af uppfyllda pligter egg en rik källa till tillfredsställelse, och måtte hvar och en i sin mån söka af alla krafter bidraga dertill, att de nya formerna genast från början genom samverkan af fosterlandskänsla, insigter och duglighet gestalta sig väl, och att derigenom det nya tidskiftet, som nu randas, måtte bli lyckosamt för allas vårt dyra, älskade fosterland!