(Jr FESTEN PÅ LAXÅ, den 14 Juni, Det är bekant att brukspatronen, Med. doktor V. Cassel på Laxå inbjudit alla qvarlefvande kamrater af 1841 års med. doktorspromotion att gemensamt fira minnet af promotionsdagen för tjugufem år sedan. Med de samtidigt från norr och söder inträffande snälltågen kommo 18 kamrater till Laxå station, der de af värden välkomnades, hvarjemte en Upsala-qvartett, som blifvit särskildt inbjuden att förherrliga festen, afsjöng flera sånger. Under fortfarande sång togo gästerna plats i vagnar och fördes af frustande fålar till det närbelägna Laxå bruk, doktor Cassels bostad. Efter samspråkande samlades nu alla kl. 83 till festmiddagen, hvilken inleddes af värden med en välkomstskål för promotionskamraterna, tillika tolkande dagens betydelse, dervid han uppläste följande verser, författade af Nybom, samme skald, som för tjugufem år jedan sjöng vid doktorspromotionen. sMensklighetens väl, vänskap, ingens träl Är det valspråk, som ur våra bjertan går. Det var i dag och för fem lustrer sedan — — Vi voro unga då, nu gamla redan, Och mången bror hem före oss ren gått Och hägrar för vår syn, ett minne blott. 5 denna dag, vid helga hymners ljud, tt ädelt tåg, ur stängda lärosalen Vi gingo upp i ljusa katedralen Att böja våra hjessor ned för Gud, Mottaga mästerbrevvet, eden svära tt våra lif, vårt allt, till offer bära t mensklighetens tjenst och Gud till ära. Fram öfver oss en mäktig stämma dånar: Det är som åskslag genom hjertat gå, När Hvassers röst Guds egen stämma lånar, Allt medan tårar i hans öga stå. När till apostlakallet han oss viger, Till strid mot qvalen och förgängelsen, Då är det, som en Engel nederstiger