Aftonbladet – 19 juni 1866, sida 3

a ng oo OO SMEEEES SUTARE SLE SEM over både ifrån norra sidan öfver Harburg ch på södra sidan från Westphalen öfver g Linden, samt ockuperat hela landet, hufsyi udstaden inberäknad. Likaså är förhållangt let i Kurhessen, och sannolikt äfven i Sach-m en. Från Hamburg berättas att preussiska garH lisonen i Altona redan i torsdags sattes öf: er Elben vid Harburg. Man trodde först !b tt detta skedde med hannoveranska rege-ri ingens samtycke, men saken fick. ett annat FF utseende då det förmäldes att regeringen af f; rutit godsoch persontrafiken mellan Hamsg; urg och Harburg, samt att Berlinerkabi:i; ettet tillställt Hannover, Kurhessen och ; Sachsen ett ultimatum, med fordran om å ;gonblicklig afväpning, hvarå svar skulle äfuy sifvas innan klockan 6 samma dag. Om lt; varet icke blefve tillfredsställande, skullejd. oreussarne ännu samma aft. öfver ord en. Svaret utföll sa SH uber grän. h ich fölide 2 på alla äl , vägran le, In one DIef Att krigsförklaring genast ucrrdades och att preussarne natten till den a 16 inbröto i Hannover, Kurhessen och Bachs v. sen utan att möta något väpnadt motstånd. s!l Hannöveranska trupperna drogo sig söderutv till Göttingen, der de förenade sig med de lt kurhessiska trupperna, hvilka för detta än-!n damål styrt kosan norrut. Konungen af Han fr nover sades först ha följt med artmen, menlu sednare heter det att han öfver Bremerha-s ven flytt till Hngland och dervid haft såjn brådtom att han icke ens haft, tid att in-!n vänta drottningen, som skulle följa efter. In I Sachsen marschera preussarne från treltl håll, öfver Leipzig, Meissen oc Löbau, på tc Dresden. Sachsiska armen har sprängt alla i oroar och upprifvit jernvägarne och deref-!g jer drogit sig söderut för att i trakten afla Pirna förena sig med österrikarne, hvilka k kyndat dem till hjelp. Der lärer väl såle-sj les efter sannolikhet striden först komma l ol ill utbrott, under det Preussen i god ro be-laf ätter hela norra Tyskland, och förbunde-sc lagen ännu funderar på hvilka åtgärder som lat vÖra vidtagas. ad Sachsiska landtdagen atslutades den 14 denI de es med ett tal af hr v. Beust, som tackade ta samrarne för deras patriotiska ifver och sluhi ade med följande ord: De offer som nilpi ringas, och de pröfningar som vänta 038, sh kola bäras till lycka för Tyskland och förld tt uppnå en varaktig, bederlig och välsigfö elserik fred. fy Sedan den för sin humanitet bekante ge-1S eral Gablentz lemnat Altona och begifvit!d ig till Wien, ha holsteinarne till hans tf-laj erträdare återfått den sedan danska kriget a å sorgligt ryktbare Vogel v. Falekenstein,!m wvilken då förvärfvade sig tillnamnet ?Ranb1) vogel?. Han har nu blifvit utnämnd tilllla commendant öfver samtliga preussiska trup-e ver i Elbehertigdömena, i Bresl. Zeitung berättar att en dragon, tillgg hörande österrisiska regementet Windisch-m rrätz, som står vid norra gränsen af Böh-k; nen, på en patrullering begifvit sig till preusså iska byn Kunzendorf för att fylla på sinp oränvinsflaska, medan hans båda kamrater da; tannade på andra sidan gränsen. Karleng ifverraskades af en preussisk patrull och! D sökte undkomma, men störtade med hästen a, och tillfångatogs. Han fördes till högqvar-!M eret i Fi.stenstein och inställdes för kronfc orinsen som gaf honom en riklig present! uy och samma dag återskickade honom till sitt tr regemente. se ITALIEN. H En korrespondent till Opinion Nationale b emnar från Piacenza för den 8 dennes åtlie killiga underrättelser rörande den fiendt-ve iga armåns ställning. Enligt hens påstå-äl nde, är det ett fullkomligt misstag, att!h: cke italienarne skola kunna mäta sig med h: jsterrikarne. De sednare ha endast 170,000 vi nan i Venetien, emedan de sändt sin huf-la rudstyrka till Norden. Österrikarne?, ytt-så ar han vidare, förasta den italienska ar-h: nv, men göra orätt deruti. De anse detlve möjligt att kunna med 170,000 man hin-ta ira deras marsch och räkna dervid på ett ej ippror i Neapel och på reaktionen i Toscana. I de De trupper, som Italien genast kan ställa ildr ält, äro 270,000 man starka; dertill kom lis na vidare 40.000 frivilliga och reserverna, af vilka jag dock för ögonblicket vill lemna sa sido. Italienarne komma naturligtvis attlm li de anfallande, emedan österrikarne icke fö a tillräckligt med trupper dertill. Öster-dr ikarne hotas til följa deraf på hvarjelfö unkt och måste utbreda sig. Tack vateloc ernbanorna kan man på en natt koncen-ni rera hundra tusen man för att anfalla en pl unkt. De frivilliga skola öfverallt hotakc sterrikarne. och dessa måste derför lemna på utminstone 70,000 man i fästningarne och de Tyrolerpassen. Det återstår österrikarne ge åledes endast 100,000 man för att leveda era en drabbning. Italien kan sålunda il1sa n drabbning ställa 270,000 man mat österär ikarnes 100,000. Om österrikarne ickelra råga inlåta sig i strid, så kunna italienarne br ätt bemäktiga sig Venedig, qvarlemna fn :70,000 mean såsom observationskår och ar ned 100,000 man marschera mot Wien. ne )bservationsarmn skulle då stödja sig pål4 Wovigo, Padua, Vicenza och Venedig, me-!M lan de frivilliga genom besättande af Syd-sa Tyrolen afskure alla förbindelser med Tysk-L: and.? m Såsom ett bevis på den enighet, som nu lre äder i Italien, berättar en korrespondent!pe ill Köln. Zeit., att Pallavicini, hvilkensa nförde den trupp, som anföll Garibaldi och di ans frivilliga vid Aspromonte, nu kom-lär nenderar en division under Garibaldi. — vi saribaldi skall vara mycket belåten med liö tt man beviljat honom en kår af guider ar ch genuesiska karabinieri. Garibaldi an. to ränder nemligen oftast sina guider till ett!te plixtsnabbt angrepp i ett afgörande ögon-so Nick, på hvilket dagens öde beror; dess I vi toa tjena de hoaom till ordonnsnsufficear are, och göra honom dervid stor nytta. at senueserskyttarne använder Garibaldi med fö örkärlek vid de farligaste angreppen, och!ge van sätter till dessa, som till största delenaf utgöras af honom innerligt tillgimna perso-!E ver, ett så stort förtroende, att han ärlpi 1859 och 1860 ofta ställde sig sjelf i spet-eg en för denna lilla kär, för att utföra delat arligaste bragder. rä Garibaldi skall, sedan han inspekterat de fä rivilliga, som stå i Como, i Piacenza samar nanträffa med konung Victor Emanuel. lkc Jtom general Pallavicini skall äfven öfver-ki te Santarosa, som var kommendant på fä wvi tet Varignano, då Garibaldi satt der i för ÅKC jar efter sitt tillfångatande vid Aspromonte, ti comma att tjena i den frivilliga hären. Gali! ibaldi har sjelf önskat detta, för att deri-lar senom gifva till känna, att hvarje dishar-s noni mellan den stående och frivilliga hä-di en bör vika för en allmän endrägt. Österrikarne befästa i största hast kuterna, isynnerhet vid Venedig, och en nängd undervattensminor och upmaskier skola förvandla Lido och lagunerna till tt slags undervattensvulkon, färdig et ilg ätter nblicketpnetölp förförligg. förs delser. Alliansfördraget mellan Italien och Prenus-oc en är nu utvexladt, och enligt Köln. Zeit. kall den italienskt-preussiska fälttågsplanennu örut blifvit framlagd för kejsor, Napoleon. rai Ricasoli, som blitvit utnämnd till konseljäft resident efter Lamarmora, skall äfven sköta va nrikesportföljen. Lamarmora följer konunstå en i fält såsom krigsminister. an Italienska flottan har satt sig i rörelse,be ch flera af skeppen ha visat sig i farvatt-! de