Aftonbladet – 13 juni 1866, sida 3

m. m. i förening med formulärer för ahtecktin gar och läsordningar? . 15. Vore det icke med afseende på de årlig: rektorsprogrammerna önskvärdt, att upplagar trycktes så stor, att hvarje lärare vid rikets ele mentarläroverk erhölle ett exemplar; att alla pro grammerna trycktes i samma format (in 4:02). för att beqvämligen kunna inbindas; att de ve tenskapliga afhandlingarne ställdes främst; at läsordning för året bifogades; att utdelandet skedde omedelbart efter tryckningen och på så dant sätt, att hvar en vore försäkrad om att er hålla sin fullständiga årgång? Huru skulle, för sådant ändamål, öfversändandet lättast och snabbast ske? 16. Vore det icke önskligt, att särskilda lär raremöten inom stiften föranstaltades, för att bereda en lifligare samverkan mellan lärarne? Huru böra sådana lämpligast inrättas och huru ofta böra de hållas? 17. Anses det nyttigt att elementarlärarne öfver hela riket söka upprätta en från det egentliga presterskapets i stiften skild förening för bildande af en gemensam enkeoch pupillkassa? 2. Speciella frågor. A. Frågor rörande kristendomsundervisningen. 18. Om ändamålet med kristendomsundervisningen i allmänhet ej kan anses vara ett annat än kristendomens eget, eller åstadkommande af den Guds kännedom, som innefattar evigt lif (Joh. 17,3), huru skall skolan bäst arbeta för lösahdet af denna sin uppgift? 19. Hvilken ställning bör kristendomen inom skolan intaga i förhållande till öfriga läroämnen? Bör den, liksom dessa, hufvudsakligen åsyfta förståndsbildning, eller bör den fastmera inverka på bildandet af karakteren och stå i innerligt samband med handhafvandet af disciplinen samt således vara nppfostrande i högre mening än andra läroämnen? Och, om så är, bör klassföreståndare helst vara religionslärare? 20. Hvilket är bästa förfaringssättet vid läsningen af Luthers lilla katekes, att successivt genomgå alla hufvudstyckena i deras helhet, eller att först i korthet genomgå hela katekesens hufvudinnehåll, innan man skrider till behandling af de särskilda hufvudstyckena? 21. Då man synes blifva alltmera ense derom. att en samtidig behandling af hufvudstyckena i den lilla katekesen och i den s. k. förklaringen bör ega rum, hvilket är det lämpligaste sättet att åstadkomma denna förening? 22. Hvilket är det bästa sättet att utföra den katekisation, som enligt Anvisningar och råd till ärare bör företagas vid kristendomsundervisninsen i 4:e och 5:e klasserna? 23. Huru bör vid kristendomsundervisningen örfaras, för att på lärorummet väl förbereda lärungarne i de stycken, som skola anvisas till öfrerläsning i hemmet? 24. Kan den filosofiska graden ensam anses nnebära tillräcklig förberedelse, för att med ramgång kunna arbeta såsom lärare i kristenlom? Eller bör icke en blifvande religionslärare lokumentera djupare teologiska studier? (Forts. följer )