Aftonbladet – 13 juni 1866, sida 3

Iledamöterna i kanslidirektionen återvaldes. Promemoria. Herrar komiterade för frågan om en Iny bro öfver Norrström säga, att de I?med fäst afseende på åtekilliga för handen varande förhållanden, som påfordra denna frågas snara afgörande, ansett sig till tidens vinnande, för närvarende ej böra egna någon närmare uppmärksamhet åt frå gans tekniska del. Lit förhållande som mest och i närvarande penningtider troligen ensamt talar för frågans så ?snara afgörande?, och hvilket förhållande förr blifvit framhållet, är det, att nu varande Norrbro en vacker dag kan ramla, sedan strömmen slutat eitt arbete derför. Det är då såsom en ersättning för Norrbro, i fall of behof, som man mäste främst tänka sig en ny bro. Detta är angeläget att hafva väl och skarpt fästadt i minnet vid afgörande om plats för den nya bron. Och alldeles gifvet synes det vara, att ingen annan bro än en i förlängning af Drottninggatan kan bjuda en sådan ersättning. En bro här har också först och oftast blifvit föreslagen, äfven uten afseende på en möjlig olycka med den nu varande enda bron. Tessin tillhör, såsom hrr komiterade nämt, Drottninggatan, och ingen lärer neka att redan detta namn ger deråt en stor vigt. Komiterade säga derom, att detta förslag till brobyggnad, som lärer stått i samband med förslaget till ytterligare en brobyggnad öfver Norrström mellan Blasieholmen och i riktning mot nordöstra slotisflygeln, men deremot ej afsåg uppförandet af någon mera varaktig bro på det ställe, der Norrbro nu finnes, hade under sådana förhållanden många skäl för sig, men sedan Norrbro, som förut var af trä, blifvit ombyggd af sten, mot slutet af förra århundradet, ha dessa skäl förlorat mycket af sitt värde, och torde väl ej numera vara af sådan vigt, att dervid bör fästas synnerligt afseende vid frågan om en ny brobyggnad öfver Norrström i och för rörelsens underbåliande mellan Staden och Norrmalm? Att Tessins förslag till brobyggnad lärer stått i samband med förslaget till ytterligare en brobyggnad öfver Norrström mellan Blasieholmen? o. s. v., är emellertid allt annat än historiskt, ty det saknar all grund. Sanning är deremot det, att Tessins förslag till bro i förlängning af Drottninggatan just afsåg uppförandet af någon mera varaktig bro på det ställe, -der Norrbro nu finnes?, hvilket ovedersägligen bevisas af hans egen ritning, som ban år 1712 skickade till konung Carl XII i Bender, och hvilken ritning sedermera allmängjordes, graverad i koppar, deraf jag härjemte aflemnar ett exemplar. Denna ritniog visar, jemte bron från Drottninggatan, en annan precist på samma ställe der Norrbro nu finnes, efter Tessins förslag. Förslaget gillades af konungen, och derom heter det i bref af den 22 Juni 1713, från baron Feif till Tessin å konungens vägnar: ?Bryggan från Drottninggatan kommer att blifva öfvermåttan vacker och gifver hela holmen et träfligit anseende från alla sidor.? Men detta Tessins dubbla förslag är, närmare betraktadt, till sin grund ej annat än hvad paturen sjelf föreskrifvit, behofvet tvingat till utförande och Stockholms stad sedan till sin fromma begagnat i mer än ett århundrade. Tvenne broar funnos redan öfver Helgeandsholmen mellan Staden och Norrmalm, när Tessin uppgjorde sitt nu omförmälda förslag, och afståndet mellan dessa, vid det då benämnda Norrmalmstorg, var ej hälften så stort som Tessins förslag skulle gifva mellen bron i förlängning af Drottninggatan och den nuvarande Norrbro. Detta förslag blott ordnade det förutvarande förhållandet och gef den allra äldsta bron, den i sednare tider kallade ?Gamla Norrbro? en ändamålsenligare riktning mot Norrmalm, med bibehållande af utgängspunkten från Mynttorget, liksom Tessin långt förut hade föreslagit en ändring af läget för den Yger, Östra bron eller Slagtarhusbron?, som hon sedermera kallades, om hvilken det uti öfverståthållaren grefve Gyllenstjernas berättelse till K. M:t, den 12 Okt. 1686, sädet första broförslaget, det i förlängning af ses, att ?nya brobyggnaden från Norre. Malms torg till Slottet blifvit med all flit besörjd?. Den ojemförligt mest trafikerade gata i staden mellan broarne, är Vesterlånggatan, och hvarför? Jo, af det naturliga skäl att hon går midt igenom staden och tillika utvör närmaste vägen från Södermalm till Norrmalm. En bro i Vesterlånggatans riktring öfver strömmen blef af sädan grund len allra första som anlades från Staden ill Norrmalm. Drottninggatan fenus ej då, ch icke en gång en strand i denna riktling så nära Helgeandsholmen som den selermera utfyllda. Bryggan fick derför sitt andföste på Norrmalm i den riktning som satan Gamla Norrbro ntvisar, eller så tt det kom invid sydöstra hörnet af let nu befintliga arffurstens palats. Denna ro bibehölls alltid och ombyggdes flera sånger äfven sedan ännu en bro öfver Helgendsholwen tillkommit, och detta tillstånd rerade öfver etthundra är, såsom nyss är vämnt. Den starkast trafikerade gata på Norrnalm är Drottninggatan, som går finn len norra stadsdelens midt och dess lifligate trakt. Hvad var nu naturligare än att Tessin, som hade utverkat bestämmelsen att von frön k. slottet skulle gå vinkelrätt från less midt, att motsvara en annan af Norrnalms hbfvudgator, Regeringsgatan, och erätta den förut anlagda bron, längre i öster rån slottet till tjenst för Skeppsbrotrakten, u skulle föreslå att den vestra bron blef ll sitt läge ock:å ändrad att gå i förlänging af Drottninggatan med bibehållande af n utgångspunkt från Mynttorget och i föringning äfven af Vesterlånggatan. Att vår ufvudstatds största och mest befarna gata utar tvärt emot strömmen, utan att hafva ro öfver denna, då inga naturhinder ligga vägen men ett torg och en gata vänta ent emot, saknar visserligen exempel från ågon annan hufvudstad. Men att, då en fversång af strömmen härstädes skulle för