Aftonbladet – 12 juni 1866, sida 3

emellertid den sednare i gissningar och förundran öfver hvad Cyntia ändå hade kunrnay öre af sina penningar, tills hon blef trött ervid och måste uppgifva försöket, åtminstone för den dagen. Återstoden af samma dag egnade hon ät den närmast liggande frågan för tillfället, Cyntias toilett, och hennes och dottrens medfödda talang för modistyrket öfvervann snart åtskilliga kinkiga punkter i smak och sammansättning ef uya saker, hvarefter de gamla af alla tre damernas flitiga fingrar sattes i så godt stånd att de sågo ut alldeles som nya?. Cyntias bekantskap med squiren stod på samma punkt som föregående höst, efter hennes besök på Hamley. Han hade mottagit sina de med all gästfrihet och artighet och hade blifvit mera integen af Cyntia än han ville erkänna för sig sjelf, rå han öfvertänkte dagens händelser, sedan de främmande rest. Hon är en riktigt vacker flicka, det är visst?, tänkte han, ?och har ett behagligt sätt att vara också, och hör gerna och uppmärksamt på när gammalt folk talar, och det är ett godt tecken. Hennes fru moder tycker jag alls icke om, men hon är i alla fall flickans mor, och flickan är hennes dotter. Men ett par gånger svarade hon modren på ett sätt som jag ej skulle velat höra vår lilla Fan: ny svara sin mor, ifall vår Herre låtit den Jilla lefva och blifva stor. Nej, det är icke det rätta sättet; det är kanske gammalmodigt nu, det rätta; men jag tycker om det oci så tog hon mig i besittning igen, att ja så må säga, och lilla Molly fick springa effer oss som en liten hund i trädgärden der gångarne är för smala för tre personer, och hon vände sig icke om en enda gång för att tala till Molly. Nog för det jag tror de hålla af hvarandra, och det talar till fördel