Aftonbladet – 12 juni 1866, sida 2

sätt kunna visa sig i London, sade han, och att hon ej vill göra reda för huru hon användt sina handpenningar. Hon tycker om hemligheter och jag afskyr dem. I alla fall anser jag det för en god sak att bibehålla förbindelsen med de här slägtingarne i London, och jag skall gerna ge henne tio pund till resan. Om det icke är nog, så får du hjelpa henne litet, Hyacinta, eller ock får hon undvara en eller annan lyxartikel. Jag är viss på att det ej i hela verlden finnes en så god, ädel och frikostig man, som du, min vän?, sade mrs Gibson, hänryckt. ?Att tänka sig en så god styffader! Så god mot min stackars faderlösa flicka! Men Molly, mitt hjerta, jag hoppas du medger att du ej heller är olycklig med den styfmoder du fått? Är du det, älskling? Och så trefligt vi båda skola få när vi bli allena! Jag försäkrar att jag trifs bättre med dig än med Cyntia, ehuru hon är min egen dotter. Men hon är, som din älskade ppa så riktigt anmärker, alltid så hemighetsfull, och om det är någonting jag afskyr, så är det att ha det allra minsta att dölja. Tio pund! Hon kan ju riktigt kläda upp sig dermed, få två nya klädningar och en ny hatt, och jag vet icke allt! Alskade mr Gibson, så god du är!? Någonting liknande ?Bah!? brummades bakom tidningen. Får jag gå och säga henne detta ?? frågade Molly och steg upp. Ja, gör det, mitt hjerta. Säg henne att det vore så otacksamt att arslå bjudningen, och säg henne att din far vill att hon skall resa, och säg henne att det vore högst orätt om hon ej begagnade sig af en fördel, som framdeles torde kunna utsträckas till oss alla. Om de bjuda mig — hvilket de visst