Aftonbladet – 11 juni 1866, sida 3

AOPEC. HN vCtydcHsS nemslut paraEgnas UTRIHES. FRANKRIKE. Korrespondenter till LIndep. och Köln. Zeit. förmäla, att Moniteur inom kort kom. mer alt meddela ett dekret, som befaller uppställande af observationskårer vid Rhen och Alperna. Den rumänieka konferensen i Paris torde utan tvifvel snart upplösas Den har hittills ingenting kunnat uträtta, och skall nu mindre än någonsin blifva i stånd att åstadkomma en öfverenskommielse. Ryktet om att kejsar Napoleon skulle ämne göra ännu ytterligare ansträngningar för fredens bevarande förtjenar ingen tillit. Re. geringen har tillräckligt blivit öfvertygad om det fruktlösa i dylika åtgärder. Sålunda bör man icke sätta tro till påståendet, att kejsaren har aflåtit en skrifvelse til alla Europas suveräner, med uppmaning, att de skulle i fredens intresse förena sina ansträngningar med hans. I de hemliga instruktionerna till. Österrikes sändebud i Paris, London och Petersburg bestrides på det bestämdaste hvarje möjlighet att komma öfverens i den venetianska frågan, emedan en penningersättning icke vore förenlig med Österrikes ära och värdighet, och en utsigt till territoriel ersättning i Schlesien eliter Bosnien vore helt och hållet illusorisk. — Det var icke Frankrike uten Ryssland, som först fäste uppmärksamheten på fruktlösheten af en konferens på grund af Österrikes håll ning i frågan, och till denna uppfattning slöt sig sedan Frankrike och England. TYSKLAND ocu ÖSTERRIKE. General Manteuffel ut:ärdade kort före ein afmarsch ur Slesvig en proklamation till befolkningen, hvari det, med anledning af holsteinska ständernas inkallande, hette att preussiska konungens suveräniteterättigheter till Holstein äro i fara, emedan en landtdag ej kan Jagligen inkellas i ettdera hertigdömet i annat ändamål än att förbereda en gemensam representation för Slesvig—Holstein i sin helhet. Truppernas förläggande till Holstein är en rent defensiv åtgärd. Nästan hela Slesvig är blottadt på trupper, men generalen litar på befolkningen. Slutet synes dock mindre tillitsfollt, då det heter: ?Bland eder råder tvifvel om Preussens makt och viljs; hysen förtröstan till dem båda.? Preussiska regeringen motiverar dessutom ioryckandet i Holstein genom särskilda stipure toner som blifvit uppställda mellan hotven i Berlin och Wien redan före danska krigets utbrott. Staats Anzeiger meddelar nemligen: ?Mellan Österrike och Preussen undertecknades den 16 Januari 1864 i Berlin en konvention för ordnande af båda makternas gemensamma uppträdande i hertigdömena. Femte art. i denna konvention lyder sålunda: ?För den händelse att fiendtligheter skulle uppstå i Slesvig, hvarigenom de mellan Danmark och de tyska makterna bestående traktater skulle bli utan kraft och verkan, förbehålla sig österrikiska och preussiska hofven att ordna hertigdömenas framtida förhållanden genom ömsesidig öfverenskommelse?. Bland de frågor som under inga vilkor finge på annat sätt afgöras, nämnes särskildt frögan om arfsfö!jden. Sedan numera äfven gardena afiågat från Berlin för att intaga sin plats i den. strids. färdiga armen, ämnar kovungen i början af denna vecka begifva sig till högqvarteret, dit han bland andra skall åtföljas af grefve Bismarck, krigsministern v. Roon och stabschefen general Moltke. Kronprinsen och prins Fredrik Karl, hvilka erhållit befälet öfver de två stora armeerna, ha redan beoifvit sig till sina poster, och de öfriga prin sarne afresa i slutet af veckan till armen. Förbunadsdagen har enhälligt sntagit Baierns förslag att förklara förbundsfästningarne Rastatt och Mainz neutrala, samt att låta