Aftonbladet – 8 juni 1866, sida 3

FRANKRIKE. Da krigiska förebud och antydningar — skrilver en Köln: Ztgå Pariserkorrespondent den 3 Juni — hvilka transspirera från de franska fackministerierna, tilltega snarare ön sftega. Så är det t. ex. faktiskt, att genom en order ef krigsministern tillåtelsen till befrielse från krigstjenst skall fråntagas alla dem, som icke till den 1 Juri inbetalt den i lag fastställda summan åt deras lejdkarlar. Samtidigt låter merinministeriet, alldeles som det skedde kort före Krimkr get, i detta ögonblick litografiera! en rjömans-handbok till bruk för örlogsmerinen med titel: ?Militär-lotsen i Adriatiska hafvet?, hvilket nogsamt bevisar hur mycket man uppbjuder allt för ett vara beredd på alla eventvaliteter. — Den från Wien i verl den utskickade underrättelsen, att Österrike, särskildt hvad den venetianska frågan engår, är förvissadt om Rysslands unde: stöd, betecknas som en anka, förfärdigad för ögonblickets behof och afsedd att afhålla Frankrike från att ingå för många förpligtelser med hofvet i Florens. — Samma korrespondent säger, att Frankrike afrådt Österrike från att skicka österrikiska frivillige till Mexico, utan göre värfningar i Schweiz, isynnerhet i de katolska kantonerne. -Såsom icke sjöfarande nation borde ej Schweiz kunna ådraga sig amerikanska regeringens vrede, Nästan aldrig, säger La France, har afireverlden redan före ett krigsutbrott lidit så som den för närvarande gör. Båväl för Frankrike eom för hela Europa har alltför mycket påen gång stött tillsammans: Frankrikes handel med Chili, Peru och Brasilien Jjigger alldeles nere och dertill är Spanien hufvudsakligen skulden; de franska hus, som ha affärer med tyska, äro ej heller alt afundas; för dem, hvilka drifva affärer med lIialien, är det ej bättre stäldt, och ryssar och polackar äro dåligare betalare äv nägonsin; om vexlar på Wien vill France ej tula ens, med den saken är det totalt slut. Sådan är ställningen i Frankrike, der banken ännu beredvilligt diskonterar och eger eit aktningebjudande förråd af kontan ter. Tyskland deremot, der penningars billighet blifvit ett ordspråk, är redan på fallpet i anledning af det öfverhängande kri; bItalien förestår en massa bankrutter HH följd af tvångskursen på banknoterna och alla värdepappers fallande; i Österrike hafva hundra ansedda, till större delen gamia fabriksfirmor inställt sina betalningar; de bästa arbetskrafterna i Tyrolen, Böbmen och Ungern blifva dragna från jordbruket; Epglaud kämpar allt hvad det kan mot penvingkrisen; Spanien faller ur den ena penningkrisen i den andra och med vexelkursen är så illa bestäldt, att piastern, beräkoad till 5 fres 25 cent., förlorar i Cadix 7, i Madrid 6 procent; i Turkiet, der Porten hopsomlade penningar för betalning af de den 1 Juli förefallande kvpongerna, är det slut med samlandet, ty rustningarne sluka :e tili räntebetalningarne afsedda medlen. La France vill ej måla denna tafla färdig — och ännu har ej ett skott lossats! Om ej lenaa situation snart upphör, skola på jorlens alla kanter förfärliga penningförluster och omhvälfningar uppstå. SCHWEIZ. De tre stormakter, som omgifva Schweiz, vafva högtidligt förpligtat sig att respek-, era dess neutralitet ifall kriget utbryter. Tr