Aftonbladet – 8 juni 1866, sida 3

och hel månad. Iakttagelser synas häntyt 1 I derpå att spår af ebb och flod ej helt o hållet saknas i Stockholms Saltsjöhamn. En omständighet taga vi oss härvid frihete .Jatt i sammanhang med det föregående fran I hålla, såsom förtjent att närmare undersöka Så väl inom hufvudstaden som bland jordbri ; jkarne i Stockholms skärgård råder allmän Iden föreställningen, at uppsjö och hög vattenstånd i Saltsjön bebädar nederbörd oberoende af den rådande vinden. En seri af jemförelser mellan nederbörden och regr dagarne å ena samt BSaltsjöns vattenhöj och inträffande uppsjö ä den andra sida Iskulle således vara af iniresse. ;) Under loppet af 110 år — från 1754 räk nadt har högsta lufttemperaturen inträffat de 13 Juli 1811, då den uppgick till 4 369; de I har åtskilliga dager uppgått till 359, 34! 1339, 0. 8. v. Lägsta temperaturen observe rades den 20 Januari 1814 — då den ned gick till — 329, men den har åtskilliga daga läfven nedgått till 319, 309, 289, 279, 0. s. v Särdeles märkliga äro iakttagelserna rö rande nederbörden. Den her i medeltal un Ider åren 1800—1815 utgjort för år i deci . maltum 18,13 — under åren 1816—31 — resp 1263 — under åren 1831—47 — resp. 13,3 och under åren 1848—63 — resp. 12,2 Det synes alltså att nederbördens mängd sednare tider betydligt minskats. Af synnerligt intresse för dagen äro fram ställningarne rörande Stockholms ?stads om råde?, byggnadsoredan?, vattendragen vanvård och utfyllning? samt stränderna: uppgrundning och utfyllnad?, a får er åskådlig öfversigt af alla d blifvit begångna, huru plan väga, och hvilka ofantliga ekonomiskt, merkentilt och de, som derigenom för hvilka i fall de påaktats samhällsklasser inom hufvuds Slutligen yttrar hr Berg följan vi helt och hället inst : Den föregående återblicken på stadsområdets hela utvecklingshistoria torde ock tillräckligt ådagalägga, att en plan förstadens bebyggande, hvilken stadnar endast vid rätliniga gatudesseiner, uppdragna öfver höjder och alar, länd och vatten, allra minst för Stockholms belägenhet kan uppfylla sitt ändamål, utan att på en sådan måste ställas anspråk, att håfva i no grann beräkning tagit sjelfva grundens beskaftenhet och lämpliga anordning för yattenaftopp m. ne, undanrödjandet af de olägenheter och begagnandet af de fördelar, som det egendomliga läget innebär, att för framtiden ej hafva afstängt möjligheten af förbättringar, och att, så vidt sig göra låter, i allt söka tillvägabringa den sam manjemkning af allmänna och enskilda förmåner, som är på samma gång ett vilkor för och en välgörande frukt afstadslifvets gemensamhet. Om ej ögonen slutas för det erfarenhetsutslag, som för allas blickar ligger öppet, bör man oc) med tillförsigt kunna hoppas, att den plan för stadens framtida bebygganda, för hvars utarbetande herrar stadsfullmäktige vidtagit åtgärder, j kommer att stadna vid ytan, utan blifva nog apgående, för att, såvidt omständigheterna det illåta, kunna tillfredsställa ej blott smakens, utan ock trafikens, renlighetens och sundhetens, let gemensamma stadsintreesets, billiga forlringar.? dela talla ilgodo. e, hvari sa för egen del — dessa fordrinsar äro ingalunda öfverdrifna. De kunna J nog ofia framställas för ait ej falla ur ninnet, Redan vid stadsfullmäktiges nästa smmanträde kommer det t. ex. ati visa sig um desea fordringar, fom pu af en sakkunig men blifvit fremhållna, skola påaktas. sgen kan nemiigen bestrida ett de nu beintliga saluplateerna äro med hänsyn till rafiken alltför trånga och i afseende på iget obeqväma både för säl och k et or nu på stadsfullmäktige, hur tt tillräckligt rymligt salutorg skall blifva plagdt i närheten af summanbindningsbaen, på hvilken under alla årstider en högst etydlig del af hufvudstadens lefnadsbehof ommer att hitföras, eller om dessa artikwr, såsom pu är fallet, skola efter onkomten hit yiterligare af säljarne med dryg kostad och mycket besvär transporteras till de irskilda salutorgen för att der afylras, ke till biliigare utan till högre pris, än m dessa artiklar genast kunde aflastas och yttras på ett i jernvägens grannskap be. Fr