Men Cyntia svarade ej, utan fortfor blott att uttala sina egna tankar. Underligare saker än så hafva händt. Har du aldrig hört telas om huru en starkare vilja kan ega ett magnetiskt inflytande på en svagare? En af flickorna hos madame Lefebre blef guvernant i en rysk familj och följde med den ända till Moskwa. Jag tänker ibland på att skrifva till henne och bedja henne skaffa mig en dylik platsi Ryssland, bara för att slippa se den karlen 1 Men ibland ser det ut som om du ej tyckte så illa om honom, och du talar vid honom... Hved vill du jag skall göra? utbrast Cyntia häftigt, men tillade genast, lugnande sig: vi sågo honom ofta, då vi bodde i Asheombe, och han gjorde oss då många tienster, och han är ej så lätt att bli af med, kan du tro. Jag måste vara höflig emot bonom — det är icke för det jag tycker om honom, det vet han, ty det har jag sagt honom. Men det är ej värdt att tala om honom. Jag vet ej huru vi kommo att göra det. Bara det att han finnes till och bor på en half mils efstånd häjfrån är illa nog. Oh! Jag skulle önska att Roger vore hemma och vore rik och kunde gifta sig med mig strax och rädda mig från den mannen. Om jag bara tänkt derpå, tror jag att jag till och med kunnat gifta mig med stackars rödhårige mr Coxe, för att slippa se den andre!4 eJeg förstår icke detta alls, sade Molly. eJag kan ej beller fördraga mr Preston, men jag skulle aldrig kunna tänka på så dana förskräckliga medel för att undgå hans närvaro. PR uNcj, ty du är ett förständigt barn, liten Molly, sade Cyntia, återtagande sin van. liga ton och sätt, i det hon gick fram till Molly och kysste henne. Men du måste medge att jag åtminstone förstår mig på hat, om också ej på körlek. . Ja, men det är just det jag icke begriper.4 Nå, så bry dig ej derom då. Det är