Små strider inomhas. Aftonea af den dag då mr Gibson gjort rg förinaket IRTERE OA T Mrs Gibson var vid dåligt lynne; alltsedan aftonen efter Rogers -efresa hade hon ansett sig som en. martyr; hvad ondt hade hon väl gjort? Hvad kunde man väl förebrå henne? Al moderlig omtanka hade hon handlat så som hon trodde skulle vara bäst och nyttigast: skulle hon derföre behandlas som ett obeskedligt barn, som ej ännu fått förlätelse? Ty mr Gibson behandlade henne ju med en köld och tillbakadragenhet, som eljest var obegriplig. För öfrigt var det just pu mycket tråkigt, sedan Rogers besök ej mera afbröt hvardagslifvets enformighet. Cyntia var ovanligt tyst och Moliy ännu tystare, hvilket harmade mrs Gibson så att hon utgöt sin vredes skålar öfver stackars Molly, som ej besvärade henne hvarken med klagomål eller näsvisa svar. Andtligen kom doktorn hem, ovanligt glad och upprymd, ty han var mycket nöjd med sitt dagsarbete; han hade nemligen med högsta motvilja farit till Hamley —— det var föga behagligt att meddela squiren nyheten foing, en vecka efter det ve gon alls icke hyste någon böjelse för sin nuvarande fästmö. Om squiren varit ef en mera misstänksam nåtur kunde hen lätt hafva trott ett mr