Aftonbladet – 5 juni 1866, sida 3

N efter statsstrecket 1852 var en sådan leg ut arbetad af statsrådet; och denna afsåg äl ven pressförbrytelser och omfattade irans män, som befinna sig i utlandet och an gripa regeringen med smädliga skrifter elle upphetsa till krig mot eller uppror i Frank rike?, Lagförslaget har hvilat ända seda 1852, det har nu åter framdraägits, dock modifierad form. Flere af oppositionens fö vämsta män, såsom Ernest Picard, Jule Favre m. fl., bekämpade förslaget. I Paris har upptäckts en komplott till in sättandet af bourboverna i Neapel; omkrin; 30 sammansvurne känner man, och de be vakas noga. Spanien säges gynna komplot ten. Så uppgitver Köln. Zeitangs Pariser korrespondent. Legstiftande kårens sessioner tros skol räcka till den 5 Juli. Bland pyalagförslag om talas ett rörande inrättandet af en ?Cochin chinesisk bank?, till hvilken dock kepitale skola anskaffas i Cochin-China. Den bekante deputeraden Jerome Davi arbetor mycket på upprättandet ef en sll män föreningsbank, Socit des associa tions coopratives?, motsvarande de tyskt ?Vereins?-bankerna. Kejsaren säges mycke infressera sig för detta företag och likasi flere framstående nationalekonomer. a HOLLAND. 5) Från Haag skrifves, att det nya kabinette u Mn HU TP te HR eve är färdigbildadt: grefve van Znylen står spetsen för kabinettet och är utrikes mini ster; Myer är kolonial-, Heemskerk inrikesI Schimmelpenninck finans-, Borret justitieAndree marinoch van der Bosch krigs minister. ENGLAND. De af regeringen utfärdade föreskrifterna med anledning af boskapspesten skola, intill dess annoriunda förordnas, fortfarande eg kraft; de skulle egentligen upphöra att till. lämpas från den 1 Juni. Baron Wodebouse, Irlands vicekovung. har för sig och sina manliga efterkommande blifvit tillagd titeln ?Earlaf Kimberley?. 1 Westminster Abbey bar aftäckts ett monument i marmor öfver sir James Outram, såsom bekant öiverbefälhafvare för de engelska trupperna under upproret i Indien. I underhuset förekom den 30 Maj på eftermiddagen till andra behandling den af hr Clay inlemnade Elective Franchise Bill?, eller förslaget att i städer och köpingar gifva valrätt åt män som fyllt 21 år och bestått föreskritvet prof i läsa, skrifva och räkna. Skattkammarsansleren föreslog billens förkastande. Principen i billen, sade han, stridde mot hela det engelska systemet för representation och måste leda till allmän rösträtt, om det läte genomföra sig. Skulle regeringen kanske resa omkring i landet och examinera alla valmän? Skulle den 50-årige mannen, som för längesedan mt de på skolbänken inhemtade ariime tiska formlerna, men eger moget förstånd och erfarenhet, stå tillbaka för hvarje nyss från skolan kommen pojkvasker? På det fordrade kunskapsmåttet kunde talaren ej lägga stor vigt i politiskt hänseende. Att skrifva efter diktaren vore ej någon så lätt sak, och man hade ofta sett huru till och med sökande till civila tjenster gjort grolva bockar i sådana diktamensskrifter. Att kunna skrifva sitt namn bevisar intet för personens underbyggr ja, skulle det be tyda något hur man fver silt namn, så inge mun ej synnerligt höga tankar om vära statsmän, som presentera nawnteckninsgar, hvilka äro olösliga. Enligt förslaget skul!e valmännen också kuvna addera, subtrahera, multiplicera och dividera. Nå, jag skall taga ett exempel och jag skall ej vända mig till bandtverkare, utsn till medlemmarne ef detta hus; hur många bland dem finoneas väl, som kunna dividera 1330 17 shill. och 6 d. med 2 10 shill. 8 d.? Det skulle vara roligt att se hur många medlemmar af huset. som kunna verkställa Jenna operation. — Hr IHant: Qvoten blir 658! (Skratt.) — Skattkammarkanslern: Ja, tre eller fyra medlemmar ha kanske fått qvoten, men jag anser att det alldeles icke är nödvändigt alt kunna göra denna operation för att vara en utmärkt medlem af underhuset. — Lord Montague: Att dividera med 2 10 shill. 8 d. är en matematisk omöjlighet. (Allmän munterhet). — Skattkammarkanslern : Den ädle lorden är en bland våra medlemmar, som gifva de bästa finansiella förhoppningar om sig. Han tillstår att han skulle stå sig slätt med denna division. Om han skulie undergå den föreslagra examen, så skulle han bli kuggad. — Hr Clay: Han skulle triumferande bestå denna examen i öfverensstämmelse med förslagets anda, — Skattkammarkanslern: Jag bar blott velat ge en id6 om förslagets svårigheter; bland annat skulle denna examen upptaga för mycken tid. — Hr Clay: Icke mer än en timme. — Skatikammarkanslern: Ait dividera med , shill. och pence tager tid ekall jag säga, och så kommer läsning och skrifning till; nära en hel dag måste arbetaren taga från sitt arbete. Jag föreslår att billens läsning uppskjutes på sex månader. — I denna muntra ton fortsatte de hedervärda medlemmarne att behandla billen, flere understödjande den, andra yrkande på uppskof. Hr Bright var den som ifligast uppträdde för förslaget; hvartill! jenade väl uppfostran om denna ej kunde ippliceras på en specialfråga, på ett bessämdt mål? För allmän omröstning deremot varnade han på det högsta. Diskus-. sionen afbröts kl. 6, ty då måste onsdagslena sluta. TYSKLAND. Preussens rustningar fortgå oafbrutet och : le officiösa tidningarne förklara att en annodan om uppskof dermed icke kan efter-: kommas ersamt af den orsak att ett sådant kulle förorsaka den största oreda och sam! nanhopning af trupper på vissa ställen. i nom kunglig order uppfordras nu allal. örstärkningsoch landtvärnsmän af första ippbådet (de 7 första åren efter tjenst ili-c nen), hvilka förut af ett eller annat skäl! stifvit fritagne eller förbigängne vid utskrifungen, att oförtöfvadt anmäl sig, under iötelse om strängt straff ifall de uteblifva. I ett bref från Berlin klagas öfver den kännvara brist på dugligt och öfvadt sjöfolk vr flottans räkning, hvilken yppat sig vid nobiliseringen och tvingat regeringen att nkalla hela det disponibla manskapet. Förbundsdagen mottog i fredags de båda tormakternas förklaring angående ?de -vilor, hvarunder de äro villiga att afväpnalc amt att från en af förbundsdagen bestämd ! ermin samtidigt reducera sina armåer tilll redsfot?. Österrike är liksom Preussen illigt at: afväpna, men icke desto mindre ridhälla båda makterna sin förra ståndpunkt, ch Österrike går till och med ett steg ängre genom tillkännagifvande af sin af igt att sammankalla holsteinska ständerna. Preussen fordrar liksom förut att förbundet örst skall förmå Österrike och Sachsen att wedlägga vapnen, samt förklarar att om örbundet icke är i stånd dertill eller icke vill Ad In ng Prounccsanec rafnenm förelag varen