Jniog, hade hoppats att den också skull glädja andra och så skulle detta vara slute på OR glädje! . .). Åh, Cyntia, du vill nog fara dit!4 sade Molly med bedjande blickar, mera talande än ord. Gör det! Jag är viss på att dt skall tycka om squiren, och sjelfva ställe är så vackert och trefligt, och squiren bli säkert mycket ledsen om vi ej komma. Jag vill också gerna hålla litet på mir värdighet, sade Cyntia, mycket högtidligt JoOch du hörde in hvad mamma sade.x Detta var verkligen bra elakt af Cyntia Hon var alldeles bestämd att antaga bjud. ningen, och hon visste att modren inom sig öfvertänkte alla sin garderobs resurser. Mr Gibson som, huru skicklig kirurg han än måtte vara, dock aldrig lärt att anatomisera ett qvinnobjerta, tog allt detta prat efter bokstafven, och blef mycket ond, så ond att hen ej vågade tala. Han steg hastigt upp och ämnade lemna rummet, men stannade då hans hustru skyndsamt sade: Min vän, önskar du att jag skall fara till Hamley, så får jag väl lemna mina egna känslor å sido. Ja, visst önskar jag det4, svarade hen häftigt. Då skall jag göra det4, sade hon med ton och utseende af en martyr, hvilket alltsammans skulle tjena till uppbyggelse för mr Gibson, som dock hvarken hörde eller såg någotdera, ty han var redan ur rummet. Och vi skola ha en hyrvagn från the George. Molly4, fortfor hon då fruntimren blifvit allena, Xoch skaffa Thomas en livrerock, hvilket jag länge önskat, men din älskade appa alltid nekat; men vid ett tillfälle som detta skall hen säkert ej se på sådana små saker, och Thomas skall sitta på kuskbocken, och så fara vi klockan —